Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uelle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
af Ugglas—Ugn
36
gjorde betydande insatser i
skyt-terörelsens och den allmänna
idrottens utveckling.
af Ugglas. 1- Samuel
Ugla, f. 1750, d. 1812, adlad af
U. 1772, greve 1799, politiker. En
av Gustav III:s och Gustav IV
Adolfs mest betrodda män, var U.
landshövding i Sthlms 1. 1788—
1801, t. f. överståthållare
1800—-09, led. av Rikets ärenders
allmänna beredning 1802—09 och
president i Kammarkollegium
från 1802. — 2. Kurt Gustav
a f U., f. 1820, d. 1895, den föreg:s
sonson, frih., ämbetsman,
landshövding i östergötl. 1. 1858—69,
överståthållare 1874—88. U., som
tillhörde junkerpartiet, var 1856
—58 konsultativt statsråd. 1867
—70 finansminister i De Geers
ministär, föranledde han 1868 på
grund av motgångar i riksdagen
en partiell ministerkris, som var
symptomatisk för
regeringsmaktens svårighet att bemästra den
nya tvåkammarrepresentationen.
Själv förmåddes U. emellertid att
kvarstå. Led. av F. K. 1867—93.
— 3. Carl af U., f. 1884,
sonsons sonson till U. 1, frih.,
konsthistoriker, författare, docent i
Uppsala 1915—18, intendent vid
Göteborgs mus. 1923, antikvarie
1926. U. har behandlat svensk
medeltidskonst, främst i Gotlands
medeltida träskulptur (1915),
samt utgivit symbolistiskt
betonade noveller (bl. a. Legender och
berättelser, 1912) och skådespel
(Den döda, 1919; Lamporna, s. å.).
Ugglebo, annat namn på
Ockel-bo skn, Gävleb. 1.
Uggleved, lysved (se d. o.).
Ugglevikskällan, källa med
radioaktivt vatten i Sthlm, i
Lill-jansskogen på N. Djurgården. U.
har varit en offerkälla, sedermera
kristnad till s. k.
trefaldighets-källa (jfr Källdyrkan).
Ugglor, Stri’ges, en ordn.
Fåglar med kort, bågformigt
nedböjd näbb, stort huvud och
framåtriktade, vanl. av en mer 1.
mindre fullständig fjäderkrans,
ögonfjäderkrets, omgivna
ögon, öronöppningarna äro täckta
av hudveck, öronklaff.
Tar-ser och vanl. även tår
fjäder-klädda. Nattdjur. U. leva av rov:
fåglar, smärre däggdjur m. m.;
häcka vanl. i klippskrevor,
trädhål 1. på marken. Ägg vita, vanl.
runda. Till U. höra bl. a. berguv,
fjäll-, hök-, pärl-, sparv- och
tornuggla samt horn- och
nattuggle-släktet (se dessa ord).
Ugglum, socken i Skarab. L,
jämte Gudhem och Ö. Tunhem
pastorat i Skara stift. 370 inv.
Ugn, apparat, avsedd att
överföra värme till ett medium. U.
äro vanl. byggda av tegel inom en
sammanhållande
järnkonstruktion, a r m a t u’ r - och u g n s
-stag; de eldberörda delarna äro
infodrade med eldfast material
(se Tegel). U. kunna vara dels
sådana, där bränslet omsättes till
arbete, t. ex. ångpanneeldstäder
(se Ängpanna), dels tjäna till
att vidmakthålla en bestämd
temperatur, egentliga U. De senare
äro antingen avsedda för
rumsuppvärmning (se Eldstad,
Kalorife r, Kamin,
Uppvärmning) 1. för tekniska
ändamål (torknings-, röstnings-,
smältnings- och
destillationsprocesser m. m.). De tekniska U.
indelas i följande grupper: 1) U.,
där bränslet är i direkt beröring
med godset, äro i sin enklaste
form i marken nedgrävda b å s 1.
högar, omgivna av en enkel
stensättning, försedd med
draghål i bottnen. Härdar (se d. o.)
liksom schaktugnar äro
utvecklingsformer av båsen.
Schaktugnen har cylindrisk 1. prisma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
