Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ugnsbrott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
U gnsbrott—Uhland
38
tisk sektion med liten diameter i
förhållande till höjden.
Schaktugnar äro masugnen (se d. o.),
kupolugnen (se Gjutning
sp. 1274) samt bränn- och
rostugnar (se bl. a. Koppar). 2)
U., i vilka godset upphettas av
lågan från det fasta, flytande
1. gasformiga bränslet,
flamugnar. De äro vanl.
horisontella men konstruktivt mycket
olika. Eldstaden för fasta
bränslen är försedd med rost (se d.
o.). Flytande och gasformiga
bränslen införas genom speciella
brännare direkt i ugnsrummet.
Vid generatorgaseldning kan
gasgeneratorn (se d. o.) vara direkt
sammanbyggd med U. Lågan
stryker fram över en tröskel, e 1 d
-bryggan, till ugnsrummet.
Skall godset bearbetas i U., r e
-v e r b e’ r u g n (av fr. réverbérer,
återkasta, reflektera), är
ugnsrummet relativt litet och försett
med arbetsluckor. De avgående
rökgaserna passera över en
tröskel, fux (ty. Fuchs, eg. räv),
till rökkanalerna och skorstenen.
Vid röstning (jfr d. o. sp. 1361)
av kismalmer användes ofta
frammakningsugn (jfr
V ä 11 u g n), där godset faller
från étage till étage under
stigande temperatur. Skall godset ej
bearbetas mekaniskt i U., kallas
den kammarugn. Dylika äro
ringugnarna (se Tegel sp. 852
f.) samt vagn- och tunnelugnarna
för briketterings- och
kolningsin-dustrierna (se Träkol sp.
1437). Roterande ugnsrum
förekomma inom cementindustrin (se
Cement, fig. sp. 1135—1136).
Ofta äro flamugnarna försedda
med rekuperator 1. regenerator
(se dessa ord), t. ex. för
stålframställning (se
Martinpro-cessen, Vä llugn). 3) Vid
U., där godset ej får komma i
beröring med lågan, inlägges
det i kistor, m u f f 1 a r 1.
d e g 1 a r, placerade i en flamugn.
Dylika U. förekomma mycket
inom glas- och porslinsindustrierna,
specialståltillverkningen (se
Degel s t å 1), vid
zinkframställning (se Zink), aducering (se
d. o.) och bakning. R e t o’r t
-ugnar avse
torrdestillationsprocesser (se G a s ve r k, Koks).
4) Elektriska U. (se d. o.).
— U:s verkningsgrad (se d. o.),
utgör vid metallurgiska
schaktugnar 30 å 60 %, vid
regenerativa flamugnar 14 å 18 %, vid
muff el- och degelugnar 3 a 4 %.
Ugnsbrott, ansatser av
zinkoxid, som bildas i masugnspipan
vid smältning av zinkhaltig
järnmalm. U. förorsaka rätt snart en
förstöring av murverket, som blir
genomträngt av metallisk zink och
zinkoxid, och måste borttagas för
att ej medfölja beskickningen och
orsaka driftsstörningar.
Ugnskolning, se Träkol sp.
1436.
Ugolino [o-], se
Gregorius 3.
Ugriska språk, se
Finsk-ugriska språk.
v. Uhde [o’de], Fritz, f.
1848, d. 1911, tysk målare, prof,
vid konstakademin i München. U.,
som studerade bl. a. för Munkåczy
i Paris samt i Holland, var jämte
Liebermann impressionismens
förste företrädare i tyskt måleri.
Hans realistiska läggning ledde
honom till att i sina religiösa
målningar framställa de bibliska
gestalterna i modern miljö.
Uhland [o’lant], Johann
Ludwig, f. 1787, d. 1862, tysk
skald och litteraturforskare. U.
framträdde under befrielsekriget
1813—14 som patriotisk diktare;
efter revolutionen 1848 deltog
han som stortysk deputerad i na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
