Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ukraina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43 Ukrainska språket—Ule älv 44
ralen Skoropadskij. Efter dennas
upphörande genom Tysklands
kapitulation nov. 1918
återställdes såväl sovjetregimen i Harkov
som folkrepubliken i Kiev — den
senare med Petljura (se d. o.)
som ledande man. Till denna
anslöto sig därpå den av
ukrainar-na i Österrike 1918 bildade s. k.
Västukrainska folkrepubliken;
den så uppkomna ”Stora
ukrainska folkrepubliken” förlorade dock
omedelbart sina galiziska
landsdelar till Polen. Mellan
bolsjevi-kerna och Petljura utbröto
genast strider, vilka en kort tid
av-brötos av Denikins ockupation
av landet. Petljura besegrades,
varefter U. definitivt
bolsjevise-rades och dec. 1920 förenades
med det övriga Sov jet-Rys sland,
inom vilket det 1923 inordnades
som federativ huvuddel.
Ukrai’nska språket, se
Slaviska språk sp. 988 ff.
Ukulele, hawaiiskt namn på en
c:a 50 cm. lång, 4-strängad gitarr,
i allm. stämd g’-c’-e’-a’ (1. något
högre 1. lägre). Urspr. ett
portugisiskt instrument, benämnt
ma-chete [-sje’te], fördes U. till
Hawaii via Madeira och Azorerna
av utvandrande portugiser.
Invånarna lärde sig snart spela det
nya instrumentet och ändrade
dess namn till U. (eg. hoppande
loppa) på grund av den ständiga
rörelse upp och ned, som den
spelande utför med höger hand.
Ulama’ (arab., lärda),
sels-1 a m sp. 1526.
Ula’n, benämning av tatariskt
ursprung på kavallerist, beväpnad
med pik 1. lans ss. huvudvapen.
Under slutet av 1700-t. uppsattes
i Polen och sedermera i andra
europeiska länder
ulanregementen, vilka ingingo i det tunga
kavalleriet. Jfr Kavalleri
sp. 712 och L a n s i ä r.
U’lcus (lat., sår), sår, som ej
betingas av mekaniska orsaker
(vu’lnus), ss. kräftsår, magsår
m. m.; jfr Mag- och
tarmsjukdomar sp. 1075 ff.,
Schanker och Syfilis. —
U1 cer a t i o’ n, detsamma som
ulcus. — U1 ce r e’ r a, övergå
till ulcus. — U1 c e r ö’ s, om
vävnad, som ulcererar.
Ulebergshamn,
municipalsam-hälle (sedan 1926) i Tossene skn,
Göteb. 1., n. om Hunnebostrand.
Stenhuggerier. 430 inv.
Ulema’, annan form för ulama.
Ule träsk, Finlands till
storleken fjärde insjö, belägen 122 m.
ö. h. i Uleåborgs 1., uppsamlar
vattnet från två stora sjöstråk
och avflyter genom Ule älv. 1,002
kvkm. Största djup 34,5 m.
Ulexft, tinkalci’t,
natri-umkalciumborat, NaCaB5O9-6H2O,
bildas vid avdunstning i vissa
saltsjöar och förekommer bl. a. i
Kalifornien, Chile och Peru.
Uleåborg, fi. Oulu. 1. Län i
Finland, omfattande dess n. del
(n. Österbotten och Lappmarken).
179,007 kvkm. 400,000 inv.
Jordbruket producerar främst korn
och potatis, därjämte råg, havre
och något vete. Skogsavverkningen
är betydande. Därjämte
boskapsskötsel och mejerihantering. — 2.
U:s 1. Kuopio stift, stift i
Finland, omfattande U. 1 och
Kuopio 1. Indelas i 7 prosterier.
-— 3. Huvudstad i U. 1, vid Ule
älvs mynning. Säte för biskop.
23,000 inv. — U. är n. Finlands
förnämsta handelsstad. Export av
trävaror, tjära, lax, fågel,
pälsverk m. m. Stora sågar och
läderfabriker. N. om staden ligger
Toppila, dess uthamn. — U. fick
stadsprivilegier 1605 och blev
1776 länsresidensstad.
Ule älv, avloppsälv för Ule
träsk, Finland, bildar de stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
