Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ukraina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Ukraina
42
1563) grundlagda väldet i Kiev,
som blev det nya ryska rikets
såväl politiska som kulturella
centrum; här skapades även de äldsta
alstren av rysk litteratur (se d.
o.), krönikorna, Igorskvädet etc.
Tyngdpunkten i detta välde
försköts dock snart från det
egentliga ukrainska området,
Dnjepr-landet, norrut. Då tatarerna
erövrade Ryssland, blev
Dnjeprom-rådet delvis avfolkat. Det kom
efter tatarernas underkuvande på
1300-t. först under Litauen och
sedermera under Polen. Bärare
av en nationell rörelse i
Dnjepr-landet gentemot den snart allt
starkare poloniseringen, som fick
en kulturell motvikt i det 1632
efter västerländskt mönster
grundade kollegiet, senare akademin,
i Kiev, blevo de som en
krigar-klass organiserade kosackerna
(se d. o.). Under ledning av
Chmelnitskij förjagade de
polackerna. 1654 såg sig emellertid
Chmelnitskij nödsakad att ställa
U. under rysk överhöghet; U. v.
om Dnjepr förblev dock (med
undantag av Kiev) polskt. Ett
flertal resningar mot ryska
övergrepp (jfrMazepa)
misslyckades, och det ryska U., varmed
efter Polens andra delning även
huvudparten av den polska delen
förenades, blev ända till 1917
föremål för russificeringsåtgärder och
övergick småningom till en rysk
provins, benämnd med det redan
tidigare uppkomna namnet
Lill-Ryssland. Mot detta impopulära
namn satte invånarna namnet U.
(”gränslandet”). Redan i början
av 1800-t. uppstod i samband
med den då inträdande nationella
renässansen bland de slaviska
folken en ukrainsk
nationalitets-rörelse, som fick sitt främsta
uttryck i den nu pånyttfödda
ukrainska litteraturen, vars
störste skald, Sjevtjenko (se d.
o.), blev rörelsens främste
förgrundsfigur. Utvecklingen
avbröts emellertid av den på 1860-t.
skärpta ryska reaktionen, som så
småningom lyste ukrainska
språket och litteraturen i bann.
Under drägligare förhållanden levde
den del av polska U.,
öst-Galizi-en, som vid Polens delningar
tillfallit Österrike. Där uppstod ett
centrum för en nationell ukrainsk
(”rutensk”) rörelse och
utvecklade sig ett rätt rikt ukrainskt
kulturliv, vars medelpunkt blev
det 1873 i Lemberg upprättade
Sjevtjenkosamfundet; den
ru-tenska litteraturen fick sin
förgrundsgestalt i Franko (se d.
o.). Världskrigets utbrott satte
fart i de nationella strävandena,
mot vilka såväl de ryska som
de österrikiska myndigheterna
skarpt ingrepo; spec. sökte
ryssarna under sin ockupation av
Galizien i krigets början med
hänsynslös brutalitet nedslå dem.
Ryska revolutionerna mars och
nov. 1917 öppnade nya
perspektiv. Ukrainarna arbetade nu för
autonomi, och efter
bolsjevikre-volutionen proklamerades i Kiev
under anslutning av alla radikala
partier den s. k. ukrainska
folkrepubliken. Kort därpå
etablerade emellertid de huvudsaki. bland
städernas storryssar och judar
rekryterade bolsjevikerna en
ukrainsk sovjetrepublik i
Har-kov, under det att ”centralradan”
i Kiev bröt med Moskva och
proklamerade U: s fulla suveränitet
jan. 1918. Då bolsjevikerna
förjagade centralradan från Kiev,
vädjade denna till centralmakterna,
med vilka U. just slutit fred i
Brest Litowsk (se d. o.). Tyska
trupper upprättade också en rent
tysk militärdiktatur under
nominell ledning av f. d. ryske
gene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
