Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulriksfors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Ultrarött—Ulvsunda
60
kan. U. framträdde först i
Frankrike. Dess namn är ett uttryck för
riktningens strävan att
koncentrera makten till ”andra sidan
bergen” (Alperna), lat. u’ltra
mo’ntes, d. v. s. till Rom. Bland
U: s grundare märkas de Maistre
och. de Lamennais. U. har
upp-burits spec. av jesuiterna. Dess
glansperioder voro Pius IX :s och
Pius X: s pontifikat.
UTtrarött (av lat. u’ltra,
bortom), se Spektrum sp. 1279 f.
U’ltras, se Ultra.
UTtratoner (av lat. u’ltra,
bortom), högfrekventa, ohörbara
toner (jfr
Undervattens-signalering).
UTtraviolett (av lat. u’ltra,
bortom), se Spektrum sp.
1280. — Med. U. strålar, se
Ljusbehandling och
Kvicksilverlampa.
Ultravisi’bel (av lat. u’ltra,
bortom, och visi’bilis, synlig)
kallas en i mikroskop osynlig
mikroorganism. En dylik är i motsats
till andra mikroorganismer
ultra-filtrerbar, d. v. s. låter filtrera
sig genom finporiga
porslinsväggar. U. äro bl. a. virus för mul- och
klövsjuka, rabies, mässling,
smittkoppor, herpes, påssjuka, gula
febern m. fl.
Ultuna, kronoegendom i
Bond-kyrka skn, Uppsala L, s. om
Uppsala, omfattande 342 har åker,
81 har äng, 27 har betesmark och
113 har skog, tills. 569 har,
fördelade på U. huvudgård (235),
Kungsängen (187) och Nontuna
(147 har). U. är sedan 1848 plats
för lantbruksinstitut av i
huvudsak samma organisation som
motsvarande institut i Alnarp (se d.
o.), dock utan speciell
trädgårds-och mejeriundervisning. Därjämte
finnes lantbruksskola,
koskötar-skola, kemisk station och en
avdelning av statens maskin- och
redskapsprovningsanstalt. — Vid
U. upptäcktes 1855 en stor
båt-grav från folkvandringstiden,
liknande dem vid Vendel (se d. o.),
ehuru under en hög.
Ulv, se Varg.
Ulvesund, se Kungsör.
Ulv Fase, se F ol ku n g a
-ätten sp. 298.
Ulvhild, svensk och dansk
drottning av norsk börd, gift först
med Inge d. y. av Sverige,
därefter med Nils av Danmark och
slutligen med Sverker d. ä. U.
skall särskilt ha vinnlagt sig om
den svenska kyrkans utveckling.
Ulvsbäck, prästgård i
Marka-ryds skn, Kronob. 1. I U. ägde
jan. 1629 ett möte rum mellan
Gustav II Adolf och Kristian IV,
då den förre förgäves sökte få
till stånd en gemensam
svensk-dansk aktion mot tyske kejsaren.
Ulvshyttan, masugn samt såg
och vattenkraftverk i Silvbergs
skn, Koppar b. 1. Äges jämte
järngruvor i Hästhagsberg m. fl.
ställen i samma skn av Ulvshytte
järnverks a. b., grundat 1887.
Ulvsson, Jakob, se Jakob
U1 v s s on.
Ulvsunda, stadsplanelagt
område i Bromma förs., Sthlm, vid
Mälarfjärden Ulvsundasjön,
bildande U. trädgårdsstad
(1,210 inv.) och U.
industriområde (875 inv.), den förra
med spårväg till inre Sthlm, det
senare med järnväg till
Sundbyberg. I U. ligga bl. a. Nya
elektriska a. b. Volta och Uppsala
gummifabriks a. b. — U. är
jämte Kungsholms villastad och
delar av andra trädgårdsstäder
beläget på det av Stockholms stad
1904 inköpta godset U. Detta
ägdes på 1500-t. av ätten Bååt och
på 1600-t. av ätten Tor stensson.
Lennart Torstensson uppförde
det på 1830-t. ombyggda slottet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
