Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulvåsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Ulvåsa—Ümeå
62
numera sinnesslöanstalt. Vid U.
anlades på 1790-t. en
lergodsfabrik, som hade sin glansperiod
under K. A. Linning (se d. o.
och Stengods sp. 1517).
Ulvåsa, gods i Ekebyborna skn,
östergötl. 1. Slottet grundlädes
vid 1500-t:s slut av H. Bielke
men fick sitt nuv. utseende först
på 1700-t. Bland ägare av U.
märkas folkungarna och Birgitta
samt medlemmar av ätterna
Sture, Sparre och (sedan 1878)
Hermelin. Till U. har knutits
sägnen om bröllopet på U. mellan
Bengt lagman och Sigrid den
fagra, som litterärt behandlats
bl. a. i en pjäs av Frans Hedberg.
Ulvöarna, Norra och Södra
U1 v ö n, i Bottniska viken, s. om
Örnsköldsvik, skiljas från
fastlandet av Ullångerfjärden och
Ulvösundet. På Norra Ulvön
ligger Ulvöhamn, ett av Norrlands
största fisklägen, bekant för sin
surströmming. Fyndigheter av
vanadinhaltig järnmalm.
Uly’sses, se Odysseus.
U’manak, koloni på Grönlands
västkust, på 70° 40’ n. br.
Säl-fångst. C:a 200 inv.
Umba’lla, se Am b al a.
Umbelli’ferae,
flockväxter, växtfamilj (ordn.
Umbelli-flo’rae). Hithörande äro nästan
alla örter med pålrot 1. rotstock,
ihålig stam och vanl. parbladiga,
fingrade 1. flikiga blad med vida
bladslidor (se fig. 2 till Blad)
samt små blommor i flock 1.
flocklika blomställningar, försedda
med svepe. Frukten är en
klyvfrukt med två delfrukter. Rikedom
på eterisk olja, spec. i frukterna.
C:a 2,600 arter i tempererade
trakter, spec. på n. halvklotet.
Många äro viktiga krydd- 1.
köks-växter. Hit höra bl. a.
Aegopo’-dium, Ange’lica, Anthri’scus,
Ast-rcdntia, Ca’rum, Chaerophy’llum,
Fe’rula (se Dyvelsträck),
Heracle’um, My’rrhis,
Pimpi-ne’lla, Si’um, dill, fänkål,
koriander, libsticka, martorn, morot,
mästerrot, odört, palsternacka,
persilja, selleri, spiskummin,
sprängört, vildpersilja.
Umbelliflo’rae, växtordning,
tillhörande dikotyledonerna.
Blommorna äro vanl. regelbundna
med översittande hylle. Hit höra
familjerna AraUa’ceae} Coma’ceae
(se C o r n u s) och UmbelWferae.
Umbe’rto [om-], se
Hum-b e r t.
U’mbra (lat., skugga). 1. Se
Penumbra. — 2. Brunt
färgämne, bildat genom förvittring av
manganhaltiga järnmalmer
(engelsk U.) 1. bestående av jordartat
brunkol (kölnsk U.).
U’mbrien, lat. och ital.
üm-bria, landskap i mell. Italien,
motsvarande prov. Perugia.
660,000 inv. — U. har fått sitt
namn av de forntida u inb r er
-na (se 11 a 1 i e n sp. 1588 f. och
Italiska språk sp. 1662).
Umeå. 1. Residensstad i
Västerb. 1., vid Ume älv, c:a 8
km. ovan österfjärden. 10,485
inv. — U. har en regelbunden
stadsplan, uppgjord efter en
ödeläggande eldsvåda 1888. Bland
yttre stadsdelar märkas öbacka
(med stort länslasarett) och
Haga; över älven leder en bro till
den raskt växande förorten Teg.
U:s museum, grundat 1919,
omfattar länets hembygds- och
fornminnesföreningars samlingar
samt sedan 1926 en större
deposition av målningar och grafik
från Nat. mus. Till museet hör
vid. friluftsmuseet och folkparken
Gammlia på åsen Stadsliden invid
U., en anläggning av Skansentyp.
Staden, har högre allmänt
läroverk, högre flickskola,
folkskolese-minarium (för lärarinnor) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
