Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Ungern
104
monarkin, främst tack vare L
Tisza. Denne intog en mot
Österrike smidigare hållning än de
nationalistiska liberalerna, förde en
orädd kamp mot obstruktionen
och bildade 1910 för att främja
detta syfte ett ”nationellt
ar-betsparti”. Tisza,
ministerpresident 1913—-17, förde under
världskriget en handlingskraftig
politik i nära samförstånd med
Tyskland. En hel del ömtåliga
inre stridsämnen bragtes ur
världen men långt ifrån alla. När
Frans Josefs efterträdare, Karl
I (IV av U., 1916—18), slutligen
stod i begrepp att medverka till
demokratiska
författningsrefor-mer, var det för sent.
Donaumo-narkins sammanstörtande och
centralmakternas kapitulation
lade U:s öde i andra händer (okt.
1918). Om U:s insatser under
världskriget se d. o. — U. s o m
nationalstat (1918—).
Den radikala rörelsen tog nu
öppet revolutionär form. I nov.
etablerades en republikansk
folk-statsregim, vars ledare (från
jan. 1919 ss. provisorisk
president) blev den svage Karoly i.
Han slöt vapenstillestånd med
ententen på grundval av U:s
inskränkning inom magyarernas
nationella gränser. Nederlaget
och de sociala och politiska
välv-ningarna resulterade emellertid i
allmän anarki. Mars 1919 kom
en bolsjevikisk rådsregering
under ledning av juden B é 1 a K u n
till makten, varefter en röd terror
inträdde. Gränskonflikter med de
nya grannmakterna, en rumänisk
invasion och ingripanden av
segermakterna komplicerade
situationen, men från magyariskt håll
bekämpades med mycken
rådighet bolsjevikregimen, som
redan 1 aug. 1919 bragtes på fall.
En på grundval av allmän
röst
rätt utsedd nationalförsamling,
vars sammansättning var starkt
konservativ, återställde den
monarkiska statsformen men
lämnade frågan om dynastin öppen och
utsåg amiral H o r t h y (1920—)
till riksföreståndare. Under tiden
hade bolsjevikerna drabbats av
en delvis laglös vit hämndterror.
Underhandlingarna med ententen
ledde till den hårda freden i
Tria-non 1920, som berövade U. icke
blott de icke-magyariska
landsdelarna utan även betydande
magyariska språkområden, främst
i Siebenbürgen (se vid.
Världskriget och tabell till
öster-rike-Ungern). Till
ministerpresidenten Bethlens (1921—)
namn knytes U: s ekonomiska och
politiska pånyttfödelse. Två
försök av exkejsar Karl att
återerövra konungamakten (1921) sågo
ut att få ödesdigra följder, som
dock avvärjdes av Horthy och
Bethlen, varefter huset Habsburg
förklarades detroniserat (ehuru
dess tronanspråk alltjämt ha
starka anhängare, vilkas
tronkandidat är exkejsar Karls son
Otto). Bethlen samlade de
moderata högerpartierna i
enhets-partiet, vilket vid utlysta nyval
(1922) vann stor majoritet. U.
uppnådde 1922 inträde i N. F.,
varefter en sanering av dess i
grunden förstörda valuta och
finanser genomfördes med N. F:s
stöd. För genomförande av i
Trianonfreden stipulerade
avrust-ningsbestämmelser var U. till
1927 underkastat interallierad
militärkontroll. 1925 skakades U.
av en storpolitisk skandal, då
delvis i politiskt syfte företagna
omfattande förfalskningar av
franska francs uppdagades. Trots
starkt motstånd från Lilla
ententen (se d. o.), särskilt Rumänien,
varmed det fört en långvarig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
