Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universalinstrument - Universalism - Universalister - Universalitet - Universallänk - Universalskrift - Universalspråk - Universalstat - Universalvinkel - Universell - Universella broderskapet - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Universalism—Universitet
122
axel, som bär okularet i sin ena
ända.
Universali’sm (jfr
Universal-). 1. Strävan 1. förmåga att
omfatta allt. — 2. Se
Medel-tidsfilosofi sp. 1423.
Universalister (jfr
Universal-), medlemmarna i ett på
1770-t. i Massachusetts grundat
religionssamfund, som hävdar alla
människors slutliga frälsning och
alltings återställelse (se
Apoka-t a s t a s i s). U. ha tidvis även
funnits i Sverige.
Universalite’t, se
Universal-.
Universallänk, detsamma som
cardanlänk.
Universalskrift, detsamma
som pasigrafi.
Universalspråk, se
Världsspråk.
Universalstat,
universalmonarki, beteckning för en
stat av världsomfattande
karaktär, världsvälde. Namnet
användes eg. om Romerska riket på
grund av dess anspråk på att
omfatta hela den då kända världen
och övergick därifrån genom
förmedling av katolska kyrkan och i
analogi med dess anspråk på
uni-versalitet till Tysk-romerska riket.
Universalvinkel,
universal-vinkelmått, se ill. till
Mått-verktyg sp. 501.
Universell, se Universal-.
Universella broderskapet, se
T e o s o f i sp. 948.
Universite’t (mlat.
unive’rsi-tas, gille, sammanslutning),
benämning på vetenskapliga
läroanstalter, som avse vidareutbildning
från studentexamen 1. däremot
svarande bildningsgrader och där
undervisning meddelas inom alla
vetenskapliga huvudområden. —
Uppkomst och
utveckling under medeltiden.
Antiken kände icke några U. i vår
tids mening. Filosofskolorna i
Aten underhöllos ej av staten utan
vilade på privata donationer. I
Romerska riket var det ej ovanligt,
att större städer anställde
offentliga föreläsare, särskilt i retorik,
och några dylika avlönades ock av
kejsaren. Denna ansats till ett
uni-versitetsväsen avbröts under
folk-vandringstiden, och medeltidens
U. ha intet samband därmed.
De äldsta, vilka icke instiftats
utan spontant vuxit fram, äro
de i Salerno, Bologna och Paris.
Det förstnämnda, som blott var
en läkarskola, är emellertid föga
känt. I Bologna, där särskilt det
omkr. 1100 återupplivade
intresset för den romerska rätten
odlades, synas lärarna omkr. 1150 ha
sammanslutit sig till ett gille,
”collegium”. Mot detta bildades
emellertid två gillen av
studenterna i juridik, det italienska
unive’rsitas citramontano’rum
(lat., de på denna sidan bergen
boendes samfund) och det
ickeitalienska universitas
ultramon-tano’rum (lat., de på andra sidan
bergen boendes samfund).
”Universitas” betyder på mlat. blott
gille, skrå, sammanslutning och
avser icke något ”universitas
scientiarum” (”vetenskapernas
samfund”, d. v. s. att alla
vetenskaper studerades). Andra dylika
gillen funnos ock, ehuru i Bologna
mindre betydande; även de
studenter, som där studerade ”artes
liberales” (se A r s), sammanslöto
sig till ett universitas, likaså
medicinarna. Dessa gillen hade
ingen gemenskap med juristernas.
Mellan de juridiska
student-”uni-versiteten” och juris
professorernas collegium uppstodo häftiga
strider, som snart slutade med
de båda studentkorporationernas
fullständiga seger. Nu vägrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
