Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123 Universitet 124
emellertid staden Bolognas
myndigheter att foga sig efter
”universitetens” krav, varför
studenterna utvandrade till andra
städer, och så uppstodo de flesta
norditalienska U. Ett verksamt
medel att kvarhålla studenterna
funno Bolognas konkurrensstäder
i sin metod att avlöna vissa
lärare, som gratis meddelade
undervisning, och snart (från 1280)
tvingades även Bologna, där
dittills studenterna själva betalat
professorerna, att följa denna
princip. Därmed var
studentkorporationernas makt över
professorerna bruten, då dessa ej längre
voro beroende av studenternas
avgifter. För det övriga Europa
hade dock denna
universitetsorganisation föga betydelse, och
mönstret togs i stället från Paris.
Dess U. utvecklade sig ur
domskolan vid Notre-Dame på Cité.
Läraren i en domskola (i äldsta
tid en domkapitelsnotarie)
kallades schola’sticus, magi’ster
scho-la’rum 1. ka’nsler, och ingen
ansågs äga rätt att utan dennes
tillstånd (licens) meddela
undervisning inom domkyrkans
juris-diktionsområde. Tillströmningen
till Paris blev på 1100-t. så stark,
att en mängd lärjungar ej kunde
rymmas inom domskolan. På Cité
uppstod då en mängd
privatlärare, som alla av kanslern erhållit
licens och som mot avgift
föreläste ”artes”. I följd av en tvist
med kanslern sammanslöto sig
(omkr. 1200) de fria magistrarna
på Cité — efter hantverkarnas
föredöme — till ett magistergille,
universitas magistro’rum, vilket
fordrade, att ingen skulle av
kanslern tilldelas licens, som icke
därtill ”presenterats” av
magistergillet. Då kanslern vägrade,
utvandrade magistergillet (omkr.
1210) till den då så gott som
obe
byggda vänstra Seinestranden,
som lydde under klostret
Sainte-Geneviève och där sålunda
Quar-tier Latin uppstod. Därmed kan
U. i Paris sägas vara
konstituerat. Inom dess lärarkår
utbildades indelningen i fyra fakulteter:
den teologiska, den juridiska, den
medicinska och den filosofiska 1.
”artistfakulteten”. Av dessa voro
”artisterna” de ojämförligt
talrikaste ; för att få studera i någon
av de ”högre” fakulteterna måste
man nämligen först vara
magister a’rtium. I spetsen för varje
fakultet stod en deka’nus; chefen
för artistfakulteten kallades
emellertid re’ktor och kom i följd av
fakultetens storlek på 1300-t.
att gälla som hela U: s chef.
Efter hembygden voro
magistrarna indelade i fyra
”nationer”: den galliska, den
normandiska, den picardiska och den
anglikanska (dit även de talrika
skandinaviska studenterna hörde).
I spetsen för varje nation stod en
prokura’tor-, gemensam ordf, för
dem var artistfakultetens rektor.
Någon studentexamen fordrades
icke, och själva U. var endast en
ideell korporation, som saknade
byggnader, kassor o. d.
Magistrarna avlönades helt av studenterna.
Detta magisteruniversitet förföll
emellertid vid 1300-t :s mitt, då
även svenskarnas Parisstudier i
det hela upphörde, och i stället
utvecklades U. i en annan
riktning. Redan på 1200-t. hade i
Paris inrättats kolle’gier 1.
studenthem, där ett antal studenter
erhöllo kost och logi men till en
början ingen undervisning. Dylika
kollegier hade Uppsala,
Linköpings och Skara stift i Paris. I de
större kollegierna, ss. Colle’gium
Sorbo’nae, anställdes dock så
småningom lärare, och därigenom
förvandlades dessa kollegier till U. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
