Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Universitet
128
Harvard (1636) och Yale (1716).
Här ha uppstått en mängd såväl
statliga som privata U., av vilka
många dock knappast äro att
räkna ss. U. i europeisk mening
utan snarare ss. högre läroverk.
— Upprättandet av U. har ofta
stått i samband med
nationali-tetsrörelser (t. ex. grundandet av
Kristiania U. 1810) 1. med
tillkomsten av nya
statsbildningar (t. ex. återupprättandet av
Dorpats U. 1919). Medan i äldre
tid U. vanl. voro anknutna till
kyrkan och förlagda i
stiftsmetro-polen, äro de nu sekulära. Sedan
1800-t. har en allmän strävan
förhärskat att förlägga U. till
huvud- och andra större städer
(t. ex. Åbo U:s förflyttning till
Helsingfors 1896). Även
nationella minoriteter ha upprättat
egna U. till skydd för sin kultur
(t. ex. Äbo svenska akademi
1919). — Om U. i utlandet se vid.
resp, länders Undervisningsväsen.
— U. i Sverige. Det äldsta
svenska U., i Uppsala (1477), låg
nere från omkr. 1517 till 1593,
under vilken tid svenskarna liksom
tidigare under medeltiden (jfr
ovan sp. 124 f.) åter studerade i
utlandet, nu företrädesvis i
Tyskland, först i Wittenberg, sedan i
Rostock. Efter sitt
återupprättande fick Uppsala U. väsentligen
karaktär av ett protestantiskt
prästseminarium. Från Gustav II
Adolfs tid utvecklades det
emellertid till ett verkligt U. efter
tidens krav. Under stormaktstiden
grundades tre svenska U., Dorpat
(1632), Äbo (1640) och Lund
(1668), varjämte det tyska i
Greifswald 1648—1814 hörde till
Sverige. De svenska U. voro i
äldre tid icke ss. nu allsidiga
äm-betsmannaskolor, utan de
bibe-höllo väsentligen sin karaktär av
präst- och lärarseminarier.
Uni
versitetslärarna tillhörde
prästeståndet, inom vilket U. hade
sina representanter på
riksdagarna. I rättsligt avseende skyddades
U. av privilegier, särskilt den
akademiska jurisdiktionen (upphävd
1852), som gällde för både lärarna
(jämte deras hushåll) och
studenterna. Ännu vid 1800-t :s början
fordrades icke av en ämbetsman,
att han skulle ha avlagt
akademisk examen, ej heller fordrades,
praktiskt taget, någon
studentexamen för inskrivning vid U.,
vilkas lärjungar ofta voro
minderåriga gossar, som åtföljdes av
sina informatorer.
Föreläsningarna voro därför ytterst elementära.
De medicinska och
naturvetenskapliga institutionerna
tillkom-mo i stort sett först på 1800-t.,
och undervisningen bestod dittills
eg. blott av katederföreläsningar.
En viktig reform i den
akademiska undervisningen skedde genom
införandet under 1800-t :s senare
hälft av praktiska övningar,
seminarier (se d. o. 3). Under 1800-t.
tillkommo även de s. k. fria
högskolorna, i Stockholm 1878 och
Göteborg 1891 (det Karolinska
mediko-kirurgiska institutet
redan 1810). Åtskilliga andra nya
specialhögskolor (Tekniska
högskolan m. fl.) anses med U.
likställda. — De svenska U :s
styrelse, förvaltning och
undervisning. De båda stat suniversiteten i
Uppsala och Lund ha i stort sett
samma organisation i avseende på
såväl styrelse och förvaltning som
formerna för undervisning,
examination o. s. v. U:s uppgift är
enl. de för dem gemensamma
statuterna av 1916 vetenskaplig
forskning och undervisning. U:s
högste styresman är
universitetskanslern (se d. o.). Den
lokala styrelsen och förvaltningen
handhas av vartdera U: s rektor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
