Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125 Universitet 126
smått. Vid medeltidens slut hade
Paris gamla magisteruniversitet
efterträtts av Sorbonnekollegiet,
ur vilket Paris nuv. U.
utvecklats. Av denna kollegietyp voro
ock de engelska U. i Oxford
(1100-t:s slut) och Cambridge
(1200-t:s början), vilka båda i
äldre tider voro icke ett U. utan en
samling av flera sådana (se
College) utan annat inbördes
samband än en gemensam kansler.
Mot 1200-t:s slut började ett
påv-ligt stiftelsebrev anses nödvändigt
för inrättande av ett U. Ett
sålunda instiftat U. är det äldsta tyska,
i Prag (1347), likaså de i Wien
(1365), i Heidelberg (1386), Köln
(1388) och Erfurt (1389). De
äldsta nordiska U. äro de i Uppsala
(1477) och Köpenhamn (1479).
— Utveckling under nya
tiden. Reformationen medförde
naturligtvis den ändringen i de
tyska U., att de nu företrädesvis
blevo högskolor för protestantisk
1. katolsk teologi, Wittenberg för
”philippismen” (Melanktons
förmedlande riktning), Rostock för
luthersk ortodoxi, Freiburg im
Breisgau för de katolska
jesuiterna o. & v. Leiden (1575) blev
en högborg för Nederländernas
reformerta (särskilt
arminianis-men), och under 1600-t. utövade
det ett stort internationellt
inflytande; en motsvarande ställning
intog Louvain (1426) inom de
katolska Nederländerna. Men det
dominerande läroämnet var ännu en
mer 1. mindre skolastiskt
färgad filosofi, och först på 1700-t.
bröt ett modernt filologiskt och
naturvetenskapligt studium
igenom. Undervisningsspråket var
ända dittills latin. Den mera
moderna universitetsriktningen
utgick från U. i Halle (1694), som
var den tyska pietismens
högskola och där Thomasius började
föreläsa på modersmålet. Från
Halle och Göttingen (1737)
spredo sig dessa moderna idéer till
övriga U. En kris för både de
tyska och de franska U. inträdde
vid sekelskiftet onikr. 1800. Ett
flertal gamla tyska U. blevo då
upplösta, men nya trädde i deras
ställe, framför allt Berlin (1809)
och München (1826), som sedan
gått i spetsen för
universitetsstudierna. — De franska U. upplöstes
under revolutionen (1793) men
återupprättades i strängt
centraliserad riktning av Napoleon I
(1808). Organisationsformen för
den högre undervisningen är
fakulteten (juridisk, medicinsk,
naturvetenskaplig och humanistisk).
Om den franska organisationen se
vid. Frankrike sp. 493. — I
England kom efter den
anglikanska kyrkans upprättande de
religiösa skiljaktigheterna att trycka
sin prägel på U., främst såtillvida,
att från 1600-t. till 1871 alla
non-konformister vägrades tillträde
till dem. Oxford och Cambridge
bibehöllo sin
”college”-organisa-tion, men genom reformer efter
1850-t. ha de anpassats efter
moderna krav, dock utan att förlora
sin särprägel. Först i våra dagar
ha de börjat bli beroende av
statsanslag ; tidigare ha de uteslutande
levat av egna fonder, varför de
åtnjutit den vidsträcktaste
självstyrelse. Av annan, till
kontinentens U. närmare ansluten typ
äro Londons (1828), Manchesters
(1880) m. fl. De engelska U. ha
varit förebild för de U., som
uppstått i Brittiska rikets dominions
och i Indien; dessa nyskapade U.
äro också vanl. anknutna
(affi-liated) till något av moderlandets,
där deras studenter ofta fortsätta
sina studier. — Även U. i För.
Stat, anknyta delvis till de
engelska, åtminstone de äldre, ss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
