Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
U ppf log—U ppfostran
140
Uppflög, se Jakt sp. 29.
Uppfordringsverk, i allm.
anordning för transport i vertikal
led. Jfr Hiss, Spel och Va
t-tenuppfordringsverk.
Uppfostran. Med anknytning
till Aristoteles kan man ss. de
grundfaktorer, varmed U. har att
räkna, ange individens
naturanlag, tillvänjning, upplärande
och undervisning. På ett
primitivt kulturstadium träda de båda
sistnämnda momenten i
bakgrunden för den praktiska
tillvänjning, varigenom den unge
efterhand blir förtrogen med de äldres
sedvänjor. Också hos
kulturfolken utgör denna det
grundläggande stadiet i U. Målet för all
U. blir att utveckla individens
personlighet såväl fysiskt som
psykiskt till förmån för honom
själv och för den
samhällsorganism, vari han utgör ett led. —
Hos de forntida orientaliska
folken förbehålles en högre
intellektuell U. prästerna, medan det
övriga folkets andliga U. väsentl.
har en etiskt-religiös karaktär och
meddelas i hemmen. Delvis under
grekisk-romersk påverkan
utvecklas dock i Främre Orienten, t. ex.
hos judarna, så småningom ett
skolväsen på relativt bred folklig
grundval och med i viss mån
en-cyklopedisk inriktning. I det
gamla Kina, där den intellektuella
bildningen alltid skattats högt och
spelat en stor roll för
ämbetsman-nautbildningen, avser U. främst
tillägnande av den gamla
litteraturen och traditionen i enlighet
med konfucianska ideal (se K i n a
sp. 794 ff.). — Den
europeis-k a U. är i sin utveckling närmast
beroende av den grekiska och
romerska kulturen samt av den
gestaltning, som detta kulturarv
fått genom kristendomens
infly
tande. Det grekiska
bildningsidealet får i flera avseenden en
skiljaktig utformning i Sparta och
Aten. På båda hållen intar
”musiken”, d. v. s. undervisning i
musik, sång och poesi (läsning av
skaldernas verk, spec. Homeros),
en betydelsefull ställning i U.,
liksom den fysiska U. i form av
idrott och gymnastik utvecklas
till en oöverträffad fullkomning
(se Gymnasium 1). Medan
emellertid i Sparta den fysiska U.
omhuldas på bekostnad av de
intellektuella bildningskraven men
med starkt tillgodoseende av de
etiska, får däremot
bildningsidealet i Aten, framför allt genom
so-fisternas verksamhet (se S o f i s
-tik), en alltmer
intellektualis-tisk betoning med retoriken ss.
medelpunkt. Viktigast är kanske
skillnaden i U: s organisation. I
Sparta ligger den helt och hållet i
statens händer och avser
utbildandet av en kraftfull, patriotisk
herreklass. I Aten däremot har
den en mer individualistisk
gestaltning och ombesörjes
huvudsaki. genom privat initiativ. Först
med sofisterna åvägabringas en
regelbunden fortsättning av den
intellektuella utbildning, som
grundlagts i de elementära
skolorna (jfr Universitet sp.
121 f.). Denna grekiska U. har en
ensidigt aristokratisk karaktär. I
Sparta förbehålles den
spartia-terna (se Grekland sp. 1523),
i Aten uteslutas därifrån såväl de
talrika slavarna som de fattigare
klasserna inom den fria
befolkningen. Spec. i Aten äro även
kvinnorna i allm. uteslutna från
all intellektuell utbildning (jfr
Hetär). — Under den
alexandrinska 1. hellenistiska
kulturperioden tillkommer i växande
utsträckning kravet på en
encyklo-pedisk allmänbildning utöver den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
