Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppfostran - Uppfostringsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
U ppf ostringsanstalter
144
av disciplinens reformering i
human anda. Liknande krav på U.
hävdas och genomföras senare av
A. H. Francke (se d. o.), vilken
även genom sin
”Waisenhaus”-organisation gjort en
betydelsefull praktisk insats i den
elementära folkundervisningens historia
och genom sina lärjungar blivit
upphovsman till ett självständigt
realskoleväsen. Inom
pedagogikens teori hävdar Locke (se d. o.)
karaktärsdaningen och god fysisk
fostran ss. U:s centrala uppgift,
vartill sluter sig ett praktiskt
realistiskt undervisningsprogram. Ss.
Lockes närmaste arvtagare står i
1700-t:s pedagogiska teori
Rousseau, om han ock än starkare
än Locke söker reducera det rent
teoretiska inslaget i
undervisningen (jfr
Upplysningstidevarvet sp. 158). Han
ter sig härmed som en extrem
motståndare till det
encyklope-diska program, vilket möter
såväl inom den franska
upplysningen, t. ex. hos Diderot,
som inom den tyska, t. ex.
hos den av Rousseau delvis
påverkade Basedow och hans
”filantropinism” (se d. o.).
Gentemot denna eneyklopediska
realism med dess ytliga mångläseri
och ensidiga utilitarism hävdar
nyhumanismen (se d. o.) kravet
på koncentration i
undervisningen, främst kring sådana ämnen
(närmast de klassiska språken),
som äga värde för
karaktärsdaningen och ej enbart för livets
praktiska behov. Liksom
nyhumanismens grundåskådning framför
allt genom män som
Schleierma-cher och Herbart (se dessa ord)
samt den senares lärjungar fått
betydelse för 1800-t:s teoretiska
pedagogik, har den ock utövat ett
djupgående inflytande på
gestaltningen av dess lärda skola ända
till sekelslutet, om ock realistiska
strömningar efterhand gjort sig
allt starkare gällande. I växande
omfattning blir ock den rent
elementära folkbildningen
tillgodosedd, främst på grundval av den
banbrytande gärning, som
utförts av Pestalozzi och hans
lärjungar Diesterweg och Fröbel (se
dessa ord). Den sistnämndes idéer
ha på senare tid vunnit aktualitet
i den uppskattning av det
kroppsliga arbetet ss.
uppfostringsfak-tor, som i Sverige hävdats av
Salomon (se Nääs
slöjdlärareseminarium och
Slöjd), i Italien av Montessori
(se Montessori - sy st e
-met), i Amerika av Dewey, i
Tyskland av Kerschensteiner (se
Dewey och Pragmatism).
En i många avseenden
betydelsefull företeelse äro de huvudsaki.
i Skandinavien livaktiga
folkhögskolorna (se d. o.). Besläktade
härmed äro de på senaste tiden
allt ivrigare strävandena för en
utvidgad folkbildning (se
Folkbildningsarbetet). Ant-sedan början av 1800-t. har även
frågan om kvinnans U. varit
aktuell. Medan denna tidigare
helt och hållet varit inskränkt till
att motsvara hemmets och
sällskapslivets krav, har den under
de senare årtiondena alltmer
omdanats till likhet med den
manliga U. (jfr
Kvinnorörelsen). Jfr särskilt för 1900-t:s U.
Folkskola, Gymnastik,
Högre flickskolor,
Idrott samt avd.
Undervisningsväsen på resp, länder.
Uppfostringsanstalter, f ö r
-bättringsanstalter, sådana anstalter, där minderåriga
brottslingar, vanartade 1.
försummade barn o. s. v. erhålla
tvångs-uppfostran, för att ett i moraliskt
hänseende förbättrande inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
