Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Uppsala universitet
178
Uppsala universitet.
Universitet sp. 125), hade
till huvudändamål att utbilda
präster, och dess få lärare voro
vanl. kaniker vid domkyrkan,
avlönade ej av staten utan genom
prebenden. U. avtynade emellertid
på 1510-t. och återupprättades
först 1593. Det nya U., som även
det väsentligen hade karaktär av
ett prästseminarium, blev en härd
för protestantisk trosiver (bland
dess professorer märkes J.
Rud-beckius och Nicolaus Olai
Both-niensis). Först genom Gustav II
Adolfs storstilade kulturpolitik
fick U. en tryggad ställning. Han
ökade professorernas antal (till
18), så att de fyra fakulteterna
blevo en verklighet, och skänkte
1624 en stor del av de
”Gustavianska arvegodsen” (se d. o.),
vilkas avkastning intill 1800-t:s
mitt bestredo U:s alla utgifter. I
1626 års statuter tillförsäkrades
U. en vidsträckt självstyrelse. U.
hade tidigast varit inrymt i de
gamla domkapitelshusen, men på
1620-t. lät konungen sin arkitekt
Caspar van Panten uppföra en
ståtlig huvudbyggnad,
Gustavia-num (se ill. till Uppsala sp.
170). U. fick även ett rikhaltigt
bibliotek. Bland framstående
lärare under 1600-t. märkas
historikerna Loccenius och Schefferus,
fornforskaren Verelius och främst
polyhistorn O. Rudbeck d. ä. Med
stöd av kanslern M. G. De la Gar-
die utvecklades U. under Rudbecks
ledning genom nya byggnader och
institutioner (anatomisk teater i
Gustavianums efter ritningar av
Rudbeck uppförda kupol,
botanisk trädgård, kemiskt
laboratorium, ridhus). Under frihetstiden
upplevde U. en rik vetenskaplig
blomstring, särskilt inom
naturvetenskapen (A. Celsius,
Klingen-stierna, T. Bergman och främst
Linné). Medicinen företräddes
bl. a. av N. Rosén v. Rosenstein
och humaniora främst av E.
Benzelius och Ihre. Bland
nytillkomna institutioner märkas
sjukhus och observatorium. Efter en
avmattning under gustavianska
tiden började en ny
utvecklings-rik period efter 1809. De
romantiska idéerna hade där flera av
sina främsta representanter
inom såväl diktningen som den
humanistiska vetenskapen
(At-terbom, Gei jer m. fl.). Genom
K. J. Boström erhöll filosofin
en dominerande ställning, som
dock bröts genom
naturvetenskapens enastående utveckling
(medicinaren I. Hwasser, fysikern A. J.
Ångström, botanikern E. Fries
m. fl.). En ståtlig biblioteks- och
festivitetsbyggnad, Carolina
redi-viva (se d. o.), tillkom och följdes
under 1800-t:s senare del av ett
stort antal institutionsbyggnader,
uppförda med statshjälp. 1879—
86 uppfördes huvudsaki. av U:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
