Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Uppsalaåsen - Uppsala ärkestift - Uppsala öd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Uppsalaåsen—Uppsala öd
180
egna medel den nya
universitetsbyggnaden efter ritningar av
H. T. Holmgren. Bland
framstående lärare vid U. under
slutet av 1800-t. ocli början av
1900-t. märkas bl. a. historikerna
F. F. Carlson, C. G. Malmström
och H. Hjärne,
litteraturhistorikern H. Schück, språkforskaren
A. Noreen, religionshistorikern N.
Söderblom, filosofen A.
Hägerström, fonetikern och
dialektforskaren J. A. Lundell, optikern
A. Gullstrand, fysikern M.
Sieg-bahn och kemisten T. Svedberg.
Studentantalet vid U. nådde
redan på 1600-t. vid vissa
tillfällen upp till över 1,000 men
var i allm. något hundratal lägre
till på 1800-t. Under senare år i
stadigt stigande, är det f. n.
(vårterminen 1928) 3,147, varav 418
kvinnliga. — Om styrelse,
förvaltning och undervisning se
Universitet sp. 128. — Av U:s
talrika vetenskapliga institutioner
märkas främst
universitetsbiblioteket (se Bibliotek sp. 1457
ff.), Anatomiska, Fysiska,
Kemiska, Mineralogisk-geologiska,
Botaniska, Zoologiska och
Meteorologiska institutionerna samt
Astronomiska observatoriet. U: s
samlingar bestå.av Museet för
nordiska fornsaker, inrymt i
Gustavia-num och genom deposition förenat
med länets fornminnesförenings
samlingar, Victoria-Museet för
egyptiska fornsaker, likaledes i
Gustavianum, samt
konstsamlingarna, huvudsaki. inrymda i
universitetshuset. De senare ha
gamla anor och omfatta främst en
betydande porträttsamling. — Till
U. hör även Akademiska
sjukhuset och Epidemisjukhuset, vid
vilka den medicinska
utbildningen delvis bedrives. Vid U. finnas
utom studentföreningar (se d. o.)
föreningar för olika
vetenskaps
grenar, bl. a. med vetenskaplig
utgivarverksamhet, ss.
Veten-skapssocieteten i Uppsala och
Humanistiska
vetenskapssamfundet (se dessa ord).
Uppsalaåsen, se R u 1 1 •
stensåsar.
Uppsala ärkestift leder sina
anor från det uppländska
biskops-döme, som senast omkr. 1060
inrättades i Sigtuna och på 1130-t.
förlädes till Gamla Uppsala. 1164
upphöjdes biskopen till
ärkebiskop över Sverige, dock under
Lunds ärkebiskop ss. primas. På
1270-t. förlädes ärkebiskopssätet
till östra Aros (nuv. Uppsala).
U. omfattade urspr. Uppland men
utvidgades efter hand med de
områden i n. och ö., till vilka
kristendomen spriddes. Finland
avsöndrades dock ss. särskilt
bi-skopsdöme omkr. 1200 (se Åbo
stift), och dit hörde från
1300-t:s början även Åland.
Däremot hörde hela Norrland (med
undantag av Jämtland
1570—-1645) till U. till 1647, då efter
Jämtlands återförvärvande
området fr. o. m. Medelpad och
Härjedalen avskildes under namn av
Härnösands stift. U. omfattar
sedan dess Uppland, Gästrikland
och Hälsingland (därjämte
Hamra kapellförs. i Dalarna) med f. n.
28 kontrakt, 160 pastorat, 242
lands-, 13 stads- samt 2
gemensamma lands- och
stadsförsam-lingar. Areal 32,627 kvkm.
Folkmängd (1 jan. 1927) 635,723. —
Till U. hör nominellt även
Stockholm, som bildar en fristående
kyrklig enhet (jfr Stockholms
stads konsistorium.
Uppsala öd (av fsv. öper,
egendom), i de svenska landskaps- och
landslagarna benämning på de till
konungens underhåll anslagna, i
alla landskap spridda
jordegendomarna. De förvaltades av fogdar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
