Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsättning - Uppsättningsmål - Upptakt - Upptryck - Upptryckning - Uppvidinge - Uppvärmning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
U ppsättningsmål—U ppvär mning
184
Uppvärmning. Fig. 1. Ång- 1. varmvattenpanna. — Fig. 2. Radiator för ånga 1.
varmvatten. — Fig. 3. Elektrisk radiator.
linje, numera den inställning man
ger ett riktmedel (se d. o.) för
höjdriktning.
Uppsättningsmål, se
Masugn sp. 1330.
Upptakt. 1. En ofullständig
takt, som ofta inleder ett
musikstycke. — 2. U., anakru’s, i
metriken benämning på den 1. de
obetonade stavelser, som i en vers
1. versfot föregå den första
metriskt betonade stavelsen. — 3. I
prosodiken benämning på den
ljudmassa, som ligger mellan en
paus och ett tryckmaximum (t. ex.
de fyra första stavelserna i
universitet). — 4. I överförd bet.
inledning, första början o. d.
Upptryck, den uppåt riktade
kraft, med vilken vätskor och
gaser enl. Arkimedes’ princip
påverka i dem befintliga kroppar.
Upptryckning, se
Bleckslager i sp. 55.
Uppvidinge. 1. Härad och
tingslag i ö. Värends domsaga,
Kronob. L, omfattande socknarna
i U. 2. — 2. Kontrakt i Växjö
stift, omfattande pastoraten
Ås-eda; Algutsboda; Älghult;
Hälleberga; Nottebäck; Lenhovda;
Ekeberga; Dädesjö och Herråkra;
Sjösås, Drev och Hornaryd.
Uppvärmning. Om äldre
anordningar för U. av rum se E 1 d -
stad och Kakelugn. För U.
av stora lokaler användes förr de
stora engelska ”Gurneysugnarna”
av gjutjärn, de amerikanska
”illu-minationskaminerna” med
glim-merfönster, genom vilka man
kunde se lågan, sedermera ersatta
av olika kamintyper av gjutjärn
1. plåt, samtliga eldade med koks.
Tidigt gjorde sig dock behovet
gällande att från en enda värmekälla
kunna leda värme till ett flertal
rum, ehuru först på senare tider [-värmeledningssystemen-]
{+värmeledningssyste-
men+} blivit praktiska och
lätt-skötta och kunnat användas
såväl för anläggningar om blott 3
å 4 rum som för hela komplex av
stora byggnader. — En
värmeledning består av en 1. flera
pannor, ett utgrenat rörsystem och
de i rummen placerade värmarna.
Pannan (fig. 1), i regel placerad
i källaren, är vanl. utförd av
gjutjärn i ett flertal förenade
sektioner. Dess eldstad rymmer koks
för 8 å 10 timmars eldning utan
tillsyn. Rörsystemet förgrenas i
källaren väl värmeisolerat, och de
klenare rören uppdragas helst
osynliga uti väggarna. Värmarna,
radiato’rerna (fig. 2),
bestå också av ett antal förenade
sektioner av gjutjärn 1. plåt. De
ha en stor värmeyta inom en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
