Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala öd - Uppskovsränta - Uppskärning - Uppslag - Uppslagsgods - Uppslutning - Uppsprång - Uppstad - Uppstickning - Uppstoppning - Uppström - 1. Anders Uppström - 2. Wilhelm Uppström - Uppståndelse - Uppsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Uppskovsränta—Uppsättning
182
som residerade på husabyar (se
d. o.). U. utgjordes trol. av den
vid 1000-t :s mitt utslocknade
konungaättens enskilda gods;
möjligen kommo även de närmast
följande konungaätternas gods att
delvis räknas till U.
Uppskovsränta, den ränta,
som en gäldenär skall betala efter
underlåtenhet att å förfallodagen
infria en skuld. Den utgår efter
6 %, om viss förfallodag varit
utsatt, annars efter 5 %. I senare
fallet beräknas den från den dag
borgenären inlett lagliga åtgärder
för betalningens utkrävande. En
borgenär kan betinga sig högre
ränta än den lagbestämda,
straffränta, överränta,
men domstol kan nedsätta dess
belopp, om den befinnes
uppenbart obillig.
Uppskärning, ringning 1.
konka’vgelning,
snedskärning av råsegel, varigenom undre
liket blir büktigt, så att seglet
erhåller större sträckning och
lämnar plats för tacklingen.
Uppslag, skott, som ”slå” upp
från vissa träds grövre rötter, ss.
av asp, 1. från avhuggna
trädstubbar, ss. av ek, björk m. fl.
(spec. om träden varit yngre).
Uppslagsgods, uppslaget
gods, erhålles av gammalt
tågvirke, som kapas i kortare delar
och sönderdelas till garn.
Uppslutning (efter ty.
auf-schliessen, öppna), behandling av
en i vatten olöslig substans med
syror (vanl. svavel- 1.
fluorvätesyra) 1. baser (vanl. natrium- och
kaliumkarbonat), varigenom alla
1. en del av reaktionsprodukterna
bli lösliga i vatten.
Uppsprång, se J akt sp. 28.
Uppstad, se
Stapelpolitik.
Uppstickning, märkning av
längden å lod- och logglinor (se
Lödning och Logg sp. 699)
samt ankarkättingar.
Uppstoppning, se
Konservering sp: lin f.
Uppström. 1. Anders U., f.
1806, d. 1865, språkforskare, prof,
i Uppsala 1859. U:s arbeten över
gotiskan samt kritiska upplaga
av Codex argenteus ha haft
epokgörande betydelse för modern
forn-germansk språkvetenskap. — 2.
Wilhelm U, f. 1844, den
föreg:s son, häradshövding i
Södertörns domsaga 1888—1910,
utgav vissa av faderns
efterlämnade arbeten samt 1886—1910 de
årliga editionerna av Sveriges
rikes lag.
Uppståndelse, de dödas
uppvaknande till nytt (kroppsligt)
liv. I mazdaismen uppträder tron
på U. senast omkr. 500 f. Kr. och
redan då tydligen i eskatologiskt
sammanhang (jfr E s k a t o
-logi): U. är ett led i
världs-dramats avslutning (inleder
domen, resp, den stora nyskapelsen
av tillvaron). Från mazdaismen
har denna för det gamla Israel
okända idé sedermera sannol.
inkommit i judendomen (det första
säkra belägget i G. T. är Dan.
12:2, omkr. 165 f. Kr.). Här
omfattades den spec. av fariséerna,
medan sadducéerna avvisade den.
Från judendomen övertogs den av
kristendomen och islam. I
samtliga dessa religioner fattas U.
f. ö. än rent materiellt, än mera
förandligat (jfr bl. a. 1 Kor. 15).
I nutida kristen fromhet har tron
på U. i stor utsträckning
undanträngts av det individuella
hoppet om det genom döden nådda
eviga livet. — Om Kristi U. se
Kristologi.
Uppsättning. 1. Se
Sättning. — 2. Urspr. skillnaden
mellan siktskårans och
kornspetsens höjd över ett vapens kärn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
