Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uralit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Uran—Uranus
204
ej helt tillbakavisas. Jfr P a n
-spermihypotesen.
Ura’n, u r a’ n i u m, metalliskt
grundämne, upptäckt 1789 av
Klaproth. Jfr U r a n m i n e r a 1.
Atomtecken U, atomvikt 238,2
(den högsta av alla atomvikter),
atomvärde 4, 6 1. 8, spec. v. 18,7.
U. erhålles genom att glödga
kloruren med natrium i slutna
järncylindrar. Liknar järn. I
luften förbrinner U. under stark
ljusutveckling till
uranoxfd-o x i d u’ 1, U3OS. Uranoxid,
UO3, användes för färgning av
glas (se Uranglas). Bildar
salter med syror (u r a n y’ 1 s a 1
-t e r) och alkalier (u r a n a’ t e r).
Även ur a’nosalt med 4-värd
U., motsvarande u r a n o x i d u’ 1,
UO2, är känt. Se även Radium.
Uranbly, se Radium sp. 809
och tab. sp. 807—808.
Uranglas, av uran färgat glas
med stark gulgrön fluorescens.
Urangult, gult
mineralfärgämne, består av uranoxid 1.
nat-riumuranat. Användes till
färgning av glas och porslin.
Ura’nia (grek., den himmelska).
1. Se V e n u s. — 2. En av muser
-na (se d. o.).
Uranienborg, se V e n.
Uranium, se Ur an.
Uranmineral, radioaktiva,
uranhaltiga mineral. Hit höra de
viktigaste radiummalmerna, ss.
pechblände och carnotit (se dessa
ord). Andra äro samarskit (se
d. o.), uranglimmer
(uran-kopparf osfat), uranockra 1.
u r a n o p i 1 i’ t och u r a n v i t
-rio’l 1. johanni’t (båda med
uransulfat).
Ur-anneli’der, ArchianneWda,
en klass små, enkelt byggda,
likformigt segmenterade
Ring-maskar. Flertalet äro marina;
leva i bottensand. Mest kända
släktet är Polygo’rdius
(Medelhavet, Nordsjön).
Uranoli’t (av grek, urano’s,
himmel, och Wtos, sten),
detsamma som meteorit.
U’ranos, se Grekisk
mytologi sp. 1507.
UranotantaT, detsamma som
samarskit.
Uran-radiumserien, uran I och
de därur bildade ämnena utom
aktiniumserien (se Radium sp.
807—810).
Uranus. 1- Hen latinska
formen för grek. Uranos. — 2.
Den sjunde (från solen räknat)
av planeterna i vårt solsystem
(astronomiskt tecken § ). U.
har en diameter av c:a 50,000
km.; avplattningen har
beräknats till */„. Massan
uppskattas till 1/2S,300 av solens och
tätheten till 1,25. Medelavståndet
från solen är 2,870 mill. km.
(ex-centriciteten = 0,046) och
(side-riska) omloppstiden (ur a n u s
-året) 84 år. — För blotta ögat
ter sig U. som en stjärna av
sjätte storleken. Dess albedo är
0,63. I en stark tub visar sig
ytan (skenbar storlek = 4")
svagt grönfärgad och företer inga
strimmor 1. fläckar. Ur
avplattningen har rotationstiden
beräknats till 11 tim., vilket
överensstämmer med det genom
spektro-grafiska mätningar funna värdet
10 % tim. Spektret antyder
för-handenvaron av en atmosfär,
liknande Jupiters och Saturnus’. —
U. upptäcktes 1781 av F. W.
Herschel. ■—■ U. omkretsas av
4 månar: A’ r i e 1, U’ m b r i e 1
(upptäckta av Lassell 1851),
Ti-t a’ n i a och O’ b e r o n
(upptäckta av Herschel 1787). Deras
omloppstider (i retrograd
riktning) äro resp. 2 4, 9, 13 %
dygn. Ariel och Umbriel äro
mycket ljussvaga och endast med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
