Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varvsdepartement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Vasa
436
och. höga grepar. Till hämtande av
vatten användes en hy’dria med
en lodrätt och två vågrätt
sittande grepar. Grekerna använde
helst på finare kärl en
svartglänsande färg, som antingen fick
täcka hela V. 1. användes till
målade ornament och figurer (se
Vasmålning). Under
hellenistisk tid fullkomnades
metoderna för bränningen alltmera; den
svarta färgen blev omodern, och
man använde ett rött överdrag,
som stod nära den hårt brända
lerans egen ton. En viktig grupp
utgöra de röda med i form
pressade ornament och figurer
utsirade s. k. terra sigillata-vaserna (av
lat. te’rra, jord, och sigilla’tus,
prydd med små bilder), vilkas
förnämsta fabrikationscentra
voro Arretium vid tiden för Kristi
födelse och under kejsartiden
Gallien och Rhenländerna. Under
senantiken gick fabrikationen av
V. konstnärligt tillbaka, främst
till följd av glasindustrins
upp-blomstring. Se även V a s m å 1
-ning.
Vasa, församling i Göteborg
(se d. o. sp. 240).
Vasa (officiell stavning
Wasa), fi. Vaasa. 1. Län i v.
Finland, omfattande s. Österbotten
och n. delarna av Satakunta och
Tavastland. 41,348 kvkm. 570,000
inv., därav % finnar och %
svenskar. Jordbruk (havre, råg, korn
och potatis), boskapsskötsel och
skogsbruk. — 2. Huvudstad i V. 1,
på två halvöar vid ö. Kvarken.
Säte för hovrätt. 24,000 inv. —
V. är en av Finlands vackraste
städer. Betydande handel och
sjöfart (över uthamnen Vasklot).
Sågverks- och textilindustri. I
staden, som till stor del har svensk
befolkning, finnas svensk teater,
samskola, flickskola och lyceum.
— V., som grundades 1606 intill
det gamla medeltidsfästet
Kors-holm, utvecklades snart till
Österbottens främsta handelsstad.
Gustav III upprättade där en hovrätt
för n. Finland 1776. V. härjades
av ryssarna 1808 och nedbrann
fullständigt 1852. Det flyttades
då närmare havet och fick
namnet Nikolaistad, vilket det
officiellt behöll till 1917. Under
inbördeskriget 1918 var det säte för
den ”vita” regeringen i Finland.
Vasa, frälse-, senare
konungaätt, som regerade i Sverige 1523
—1654. En gren därav härskade i
Polen 1587—1668. Ättens förste
kände medlem är den under 1300-t.
levande NilsKettilsson,
häradshövding i Frötuna skeppslag
och känd ss. anhängare av Bo
Jonsson Grip. Ätten utdog på
manssidan med Johan Kasimir av
Polen 1672 och på spinnsidan med
Kristina 1687. Namnet V. 1. V a
-s e, som började användas först
på 1500-t., har möjl. tagits efter
ättens vapenbild (se Heraldik
sp. 662 och Riksvapen sp.
1177). Om regerande och svenska
furstliga medlemmar av ätten se
under dessas förnamn, Polen sp.
392 f. och Sverige sp. 497 ff.
Bland icke furstliga medlemmar
märkas: 1. KristerNilsson,
d. 1442, son till Nils Kettilsson,
riksråd, slottsherre på Viborg
1417. V. var ivrig unionsvän,
förfäktade Eriks av Pommern sak
under Engelbrekts uppror och
medverkade till en förlikning
mellan konungen och de svenska
herrarna 1435. Därvid utsedd
till drots, nedslog han i
samverkan med Karl Knutsson
den av Erik Puke ledda folkliga
rörelsen. Sedermera kom han
i konflikt med Karl Knutsson,
som efter sitt val till
riksföreståndare berövade honom hans län
utom Viborg. — 2. Kettil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
