Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wattström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
V att ved—V auclus e
508
mala i organismens vävnader och
hålrum. Vätskan är närmast att
betrakta som ett transudat (se
d. o.). Vid vissa
njurinflammationer (se Urinorganens
sjukdomar) och hjärtfel (se
Hjärtsjukdomar) kan V.
vara spridd över hela kroppen.
Huden känns då degig, och
tryckning med ett finger lämnar en
länge kvarstående fördjupning
(h u d ö d e’ m, a n a s a’ r k a).
Buken kan vara oerhört utspänd
av vätska (asci’tes), och sådan
kan förekomma även i hjärt- och
lungsäckar. Vid tilltäppning av
avloppet för blod 1. lymfa
(inflammationer med skrumpning,
svulster m. m.) uppstår V. i berörda
kroppsdelar (t. ex. ascites vid
leverskrumpning). V. med
avseende på det enskilda organet kallas
ödem. Behandlingen inriktas på
grundlidandet men är även
symtomatisk (avtappning av vätska,
diuretica). Om h j ä r n v at t u
-sot se Hjärnsjukdomar
sp. 819. — Veter. V. uppträder
ofta i samband med andra
sjukdomar, hos får t. ex. vid igelsjuka,
hos hästar vid fläckfeber
(petechi a’Ifeber), en blott
hos dessa djur förekommande
sjukdom. Fläckfeber är oftast en
följdsjukdom efter kvarka,
lung-röta 1. rosartad influensa och
beror antagl. på gifter, alstrade av
streptokocker. Symtom: talrika
smärre blödningar i och under
huden och i slemhinnorna, spec.
näsans och munnens, ödematösa
ansvällningar under bröst och
buk, på nedre delen av huvudet
och extremiteterna. Lindrigare
fall leda till hälsa efter 8—14
dagar, svårare till döden (i minst
50 % av fallen). Behandling:
serum, digitalis, jodkalium,
kalo-mel.
Vatt ved, sjukligt förändrad,
starkt vattenhaltig och
genomskinlig ved i centrala delar av
många äldre tall- och
granstammar. När V. torkat, spricker den
och blir spröd och porös. Orsaken
till V. är ej klarlagd men ansågs
förr ha samband med
svampangrepp, närmast av mögelticka (jfr
Ti ekor sp. 1062).
Vau [vao], se R e s e d a.
Vauban [våba’5], Sébastien
Le Prestre, markis de V., f.
1633, d. 1707, militäringenjör,
marskalk av Frankrike 1703. V.,
som 1677 fick ledningen av
forti-fikationsväsendet, gjorde under
Ludvig XIV: s krig
utomordentliga insatser på skilda områden
av krigsväsendet. Han byggde en
rad nya fästningar (bl. a. Lille,
Metz, Besangon och Strassburg),
varvid han använde ett system
med starkt framskjutande
bastioner, från vilka en anfallande
fiende kunde utsättas för
korseld. V. utvecklade även väsentligt
angreppstaktiken vid belägringar.
de Vaucanson [do våkai)så’i]],
Jacques, f. 1709, d. 1782,
fransk mekaniker, inspektör för
sidenfabrikerna i Lyon 1741, led.
av Fr. akad. 1748. V. gjorde flera
uppfinningar av redskap och
apparater för textilindustrin, bl. a. en
apparat för silkeshaspling, en
mekanisk vävstol och en maskin för
mönstervävning (jfr Jacquard),
samt förbättrade metoderna för
sidenappreturen. V. är även känd
för de automatiska figurer han
konstruerade. En samling av V:s
modeller, ritningar och
patentbeskrivningar finnes i Paris å
Conservatoire national des arts et
métiers (se d. o.).
Vaucluse [våkly’§], 1.
Departement i s.ö. Frankrike, ö. om
Rhöne. Vin- och fruktodling.
230,000 inv. Huvudstad Avignon.
— 2. By i V. 1, 25 km. ö. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
