Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weimarianerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
W eiss—W ekerle
544
Weiss [vajs]. 1. Christian
Samuel W., f. 1780, d. 1856,
tysk mineralog, prof, i Berlin,
grundläde ett symbolsystem för
kristaller (se Kristall sp.
1335). — 2. Bernhard W.,
f. 1827, d. 1918, tysk
evangelisk teolog av konservativt kynne,
prof, i Kiel 1863, i Berlin 1877—
1908. W. ägnade sig åt N. T.,
spec. textforskningen och den
synoptiska frågan. — 3.
Johannes W., f. 1863, d. 1914, den
föreg:s son, teolog, prof, i
Mar-burg 1895, i Heidelberg 1908. W.
tillhörde den modernt kritiska
skolan, vars anda präglade hans
forskningar i N. T. (bl. a. Die
Pre-digt Jesu vom Reiche Gottes,
1892).
Weiss [väss] Pierre Ernest,
f. 1865, schweizisk-fransk fysiker,
prof, i Lyon 1899, i Zürich 1903,
i Strassburg 1918, har utfört
viktiga experimentalundersökningar
om magnetism och uppställt
teorin om magnetoner (se d. o.).
Weissenstein [va’jsensjtajn],
ty., estn. Paide, stad i mell.
Estland. 3,000 inv. — Vid W. stodo
flera svensk-rysk-polska strider
på 1500-t. och 1600-t.
Weitling [va’jt-], Wilhelm,
f. 1808, d. 1871, tysk kommunist.
W:s av fransk utopisk socialism
påverkade Die Garantien der
Har-monie und Freiheit (1842) har
haft betydelse för den
socialistiska teorins utformning.
Weizmann [va’jts-], Chaim,
f. 1874, polsk kemist av judisk
börd, förest, för brittiska
amiralitetets laboratorier 1916—19, en
av sionismens främsta ledare. W.
har senare verkat för de judiska
intressena i Palestina.
v. Weizsäcker [va’jts-], Carl,
f. 1822, d. 1899, tysk evangelisk
teolog, prof, i Tübingen 1861,
bekant framför allt för sin
mäster
liga översättning av N. T. (1875)
samt den glänsande översikten
över den urkristna tiden Das
apostolische Zeitalter der
christ-lichen Kirche (1886).
Vejbyslätt, station i Barkåkra
skn, Kristianst. 1., vid
Västkustbanan. 3 km. från V. ligga vid
Skälderviken Vejbystrands
vilohem och Kronprinsessan Victorias
kustsanatorium.
Vejde, Psatis tincto’ria (fam.
Cruci’ferae), högväxt, glatt,
blå-grön ört med gula blommor och
hängande, avlånga, vingkantade
skidor, förekommer i Sverige
sällsynt på havsstränder vid
Östersjön. V. innehåller en glykosid,
i s a t a’n, ur vilket indigo (jfr
d. o.) kan framställas. V. var
därför förr en viktig färgväxt.
Ve’ji, se V e i i.
Ve’jle. 1. Amt i Danmark, på
mell. Jylland. 2,350 kvkm. 165,000
inv. — 2. Stad i V. 1, vackert
belägen vid inre Vejlef jorden
på Jyllands östkust. Säte för
amt-man. V. är en utpräglad
industristad (bomullsspinnerier, gjuteri,
ängkvarn och fodermedelfabrik)
och driver livlig handel. God
hamn; järnvägsknut. 22,000 inv.
— V. är känt sedan 1200-t.
Veka, se V i k a.
Veka livet, se Länd.
We’kerle, San dör
(Alexander), f. 1848, d. 1921, ungersk
politiker. 1889—94 finansminister
och 1892—94 tillika
ministerpresident, genomförde han en
välbehövlig uppryckning av Ungerns
statshushållning och finanser. 1906—
10 var han ledare av en radikal
koalitionsregering med en av
företrädaren, Fejérvåry, utlovad
rösträttsreform på programmet.
Reformen bragtes dock att
stranda. 1917—18 ånyo
ministerpresident, genomförde han Ungerns
skilsmässa från Österrike 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
