Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vekhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
V ekhet—V ektor
546
Vekhet, se
Metacenter-h ö j d.
Vekkol, se Elektrisk
belysning sp. 903 f.
Ve’ktor (av lat. ve’ctor,
dra-gare, bärare), fysisk storhet, som
har såväl en viss storlek som en
viss riktning, i motsats till
skalar (skalä’r storhet),
som endast har en viss storlek.
Ex. på V. äro kraft, hastighet
samt elektrisk och magnetisk
fältstyrka, medan däremot massa,
energi och temperatur äro
skalära. — En V. kan alltså
definieras med hjälp av sin storlek
(sitt absoluta belopp) och
de två vinklar, som behövas för
att bestämma V: s riktning, men
kan även definieras med hjälp
av sina tre k o m p o s a’ n t e r
(k o m p o n e’ n t e r) längs tre
givna, mot varandra vinkelräta
koordinataxlar. Komposanterna
äro V:s projektioner på
koordi-nataxlarna (produkten av V:s
absoluta belopp och cosinus för
vinklarna mellan V: s och
axlarnas positiva riktningar).
Kvadraten på absoluta beloppet är
summan av kvadraterna på
komposanterna. Två V. äro lika, om
deras komposanter äro lika; en
ekvation mellan vektorer är
sålunda liktydig med tre skalära
ekvationer. Addition av V.
(geometrisk 1. vektoriell addition i
motsats till vanlig, algebraisk,
addition av skalarer) består i
bildandet av en V., vars
komposanter äro summan av de givna
V:s komposanter; subtraktion
sker på analogt sätt. En V.
betecknas vanl. med bokstav i fetstil,
och dess komposanter längs x-,
y-och s-axlarna med samma bokstav
med x, y 1. s som index. Summan
av vektorerna A och B tecknas
A + B och har komposanterna
A^. + B^, Åy + By, A3 + B3 . En
Fig. 1. Vektorn A och dess komposanter
A , A och A_.
x y -s
V. kan representeras av en rät
linje (i teckningar försedd med
pil), vars riktning anger V:s
riktning och vars längd anger dess
absoluta belopp. Addition av V.
består då i konstruktion av
diagonalen i den parallellogram (vid
tre V. parallellepiped) som har
de givna V. till sidor (1. kanter).
Vid godtyckligt antal V. uppritas
vektorpolygo’nen genom
att med den första V :s ändpunkt
som utgångspunkt dra den andra
V., från dennas ändpunkt den
tredje o. s. v., varefter summan
konstrueras genom att förbinda
den första V: s utgångspunkt med
den sistas ändpunkt. Vid
sammansättning t. ex. av hastigheter talar
man om
hastighetsparal-1 el 1 og r a’ m,
-parallell-e p i p e’ d och - p o 1 y g o’ n.
Subtraktion av en V. från en
annan sker genom att till den
senare addera den förra med
motsatt tecken, d. v. s. den V.,
som har samma absoluta belopp
men motsatt riktning.
Multiplikation (1. division) av en V.
med en skalar är bildandet av
en V., vars komposanter äro den
givna V:s komposanter
multiplicerade (1. dividerade) med
skalaren. Den nya V. blir parallell med
den givna och får ett absolut
belopp lika med produkten (1. kvo-
18. — L e x. XII. Tr. 29. 6. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
