Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wen-chou ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Vendell—Vendes konung
576
Vendel. Hjälm av järn och brons,
funnen i en av båtgravarna.
(Rekonstruktion.)
till det kontinentalgermanska.
Utan tvivel torde ytterst ett
inflytande från kristen gravsed
här spela in. De stilar, som
karaktärisera de äldre gravarnas
dekorerade föremål, ha benämnts äldre
och yngre Vendelstil (motsvarande
resp. Salins stil II och III, se
Folkvandringstidensp.
309). Senare hälften av den
svenska folkvandringstiden kallas ofta
efter detta gravfynd
Vendeltiden (600—800 e. Kr.). —IV.
finnes även en stor gravhög, sedan
gammalt kallad Ottarshögen,
som enl. traditionen innehåller den
vid V. fallne konung Ottar
Vendel-kråkas grav. Härför har
arkeologiskt stöd vunnits vid högens
undersökning 1914—16 dels i fyndet
av ett i Konstantinopel 476 1. 477
präglat guldmynt, dels i högens
överensstämmelse med högarna
vid Gamla Uppsala (se d. o.), av
vilka två trol. innehålla Ottars
faders och sons gravar.
Vendell, Herman Albert,
f. 1853, d. 1907, finländsk
språkforskare, docent i Helsingfors
1881, utgav bl. a. det viktiga
arbetet Ordbok öfver de östsvenska
dialekterna, (1904—07).
Vendelsbergs folkhögskola i
Råda skn, Göteb. 1., grundad 1908,
äges av National Templarorden.
Den omfattar huvudkurs, kvinnlig
kurs och andra årskurs.
Vendémiaire [vagdemiä’r] (fr.,
av lat. vinde’mia, vinskörd),
”vin-skördsmånad”, franska
revolu-tionskalenderns första månad, 22
(23, 24) sept.—21 (22, 23) okt.
We’nden, lett. Césis, stad i
Lettland, vid järnvägen Riga—
Walk. 8,000 inv. -—- Ansenliga
ruiner av en medeltida borg, som
var säte för Tyska ordens
liv-ländska herrmästare och som
under 1500- och 1600-t. ofta var
omstridd under krigen mellan
Sverige, Polen och Ryssland.
Vender, germanska namnet på
västslaverna i n. Tyskland i äldre
tid. Se Slaver sp. 979 ff.
Vendes artilleriregemente, A.
3, Kristianstad, uppstod 1794 vid
det stora artilleriregementets
uppdelning pä fyra regementen. Till
1928 funnos vid V., förutom de
vanliga batterierna, ett antal s. k.
ridande batterier, avsedda att
ingå i den före 1925 års härordning
befintliga kavallerifördelningen.
Vendes konung, ”vendernas
konung”, uttryck, vilket
alltsedan det medeltida danska
väldet över den vendiska
östersjökusten ingår i den danske
konungens titulatur och från omkr. 1540
även i den svenska konungatiteln
(”Sveriges, Götes och Vendes
konung”). Gustav Vasa upptog
titeln som en utmaning mot
Danmark, varvid den yttre
motiveringen grundade sig på en felaktig
identifiering av vender med
vandaler (V. återgavs på latin med
reæ vandalo’rum, vandalernas
konung). De senare hade näml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
