Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wendes trängkår ... - Venedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Wendes trängkår—Venedig
578
enl. en gotisk stamsaga, återgiven
av Jordanes m. fl., i sina gamla
bostäder vid Östersjön besegrats
av de från Skandinavien
kommande goterna, vilka i sin tur
identifierades med götarna.
Wendes trängkår, se S k å n s
-ka träng k åren.
Vende’tta, ital., blodshämnd
(se d. o.).
Vendiska språket, s o r b i s
-ka, se Slaviska språk sp.
988 och 993.
Vendiska städerna, se H a n s a
sp. 443.
Vendiskt förband, se Mur sp.
359 och ill. till d. o.
Vendöme [varjdå’m], fransk
ätt. 1. C é s a r, hertig av V. 1598,
f. 1594, d. 1665, illegitim son till
Henrik IV. V. var en av ledarna
för oppositionen mot Richelieu.
Storamiral 1650, besegrade han
1655 den spanska flottan utanför
Barcelona. — 2. Louis Joseph,
hertig av V., f. 1654, d. 1712, den
föreg:s sonson, fältherre. Ss.
fransk överbefälhavare i n. Italien
kämpade V. 1702—06
framgångsrikt mot Eugen av Savojen. 1708
besegrades han vid Oudenaarde.
Befälhavare i Spanien 1710,
tryggade V. där Filip V:s välde.
Vendsyssel [vä’nn-], Jyllands
nordligaste halvö, Danmark.
Vene’dig, ital. Venezia,
huvudstad i Venetien och provinsen
Ve-nezia, n.ö. Italien, belägen på en
grupp öar i en lagun av
Adriatiska havet, Laguna V e n e t a,
4 km. från fastlandet, varmed V.
förbindes genom en järnvägsbro.
Säte för ärkebiskop (med
patriarks titel). 200,000 inv. — V. är
en av världens vackraste städer
och genom sitt egenartade läge,
sin rikedom på konstskatter och
monumentala byggnader samt sin
starka historiska stämning en
av dess förnämsta turistorter.
Karaktäristiska för stadsbilden
äro framför allt kanalerna.
Huvuddelen av V., som bildar en stor
ö, genomskäres av den breda Canal
Grande och över 150 smärre
kanaler, som utgöra huvudvägarna för
samfärdseln och befaras av de för
V. typiska gondolerna (se d. o.).
Husen äro byggda på pålar i
vattnet och vända i regel
huvudfasaden mot kanalerna.
Kvarteren mellan kanalerna ha talrika
trånga gator, och genom en mängd
broar möjliggöres gångtrafik över
hela det centrala stadspartiet;
automobil- och annan körtrafik
saknas däremot fullständigt i V.
— V: s arkitektur, som har en
stark särprägel, i stort sett
oberörd av den moderna tiden,
visar vid sidan av ett, särskilt
utmed de mindre kanalerna
framträdande, pittoreskt förfall
partier av en enastående
arkitektonisk prakt och monumentalitet.
Stadens centrum är
Markusplat-sen (Piazza di San Marco), som
med den angränsande Piazzettan
utgör världens kanske skönaste
19. — T. e x. XII. Tr. 13. 7. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
