Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verbal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Verden—Verdi
620
Giuseppe Verdi. Etsning av Paul Lafond.
skrifter (f. n. över 300 st.). Vid.
har V. tagit initiativ till
utgivande av akademiska
studiehandböcker, drivit biblioteksverksamhet,
anordnat föreläsningar,
folkbild-ningsmöten, konstutställningal’
m. m. Bland V: s ledande män
märkas förutom Staaff D.
Bergström, M. Hellberg, R. Sernander,
O. v. Zweigbergk och främst Hj.
öhrvall samt i senaste tid O. v.
Friesen och A. Blanck. Inom den
svenska radikalismen och
liberalismen under årtiondena kring
sekelskiftet har V. fyllt en central
och i mycket vägröjande uppgift.
— 3. Ny kt er het sorden V.,
nykterhetsförening, vars
medlemmar till största delen äro
socialdemokratiska och
fackorganisera-de nykterhetsvänner. Se vid.
Nykterhetsrörelsen sp.
1136. — 4. Tidskrift för
ungdomens målsmän och vänner i hem
och skola, grundad 1883 av Anna
Sandström och L. Hökerberg.
Utkommer 6 gånger årligen.
Verden [fe’r-], stad i prov.
Hannover, Preussen, vid Aller.
10,000 inv. — Det sedan 700-t:s
slut kända V. var fordom
biskopssäte istiftet V. Detta
sekulariserades 1648 och tillhörde till 1719
Sverige (se Bremen-Verden).
Ve’rdens Gang, se Tidens
Tegn.
Ve’rdi, Giuseppe, f. 1813,
d. 1901, italiensk tonsättare,
hu-vudsakl. verksam i Milano. V. är
ett av den italienska operans
största namn. Han skrev för
scenen en rad verk, som nått en
utomordentlig popularitet i hela
världen genom sin dramatiska
uttrycksfullhet och sin friskt
flödande melodik. Särskilt de lyriska
sångpartierna skänkte han ofta
ett smältande välljud. Efter en
del ungdomsverk, av vilka endast
Nabucco (1842; Nebukadnesar)
och Ernani (1844; liksom alla
ne-dannämnda operor uppförd i
Sthlm) nådde större framgång,
skrev V. i rask följd de tre
operorna Rigoletto (1851), Il trovatore
(1853; Trubaduren) och La
tra-viata (s. å.; Den vilseförda). De
följande operorna, ss. Un ballo in
maschera (1859; Maskeradbalen)
och La forza del destino (1862;
ödets makt), utmärkas delvis av
en mera förfinad dramatisk
karaktärsteckning och en
omsorgs-fullare utarbetad orkestersats,
och dessa egenskaper återfinnas i
än högre grad i V: s kanske
populäraste opera, den med anledning
av Suezkanalens öppnande
ton-satta Aida (1871). Märkligare
ur dramatisk synpunkt äro V: s
två sista operor, Otello (1887),
där han ger gripande uttryck för
mänskliga lidelser, och Falstaff
(1893), en operabuffa av
betagande esprit och humor. Av V: s
övriga verk märkas en
stråkkvartett, ett requiem, tonsatt 1874
över Manzoni, samt fyra, på
1890-t. skrivna andliga
vokalkompositioner (pezzi sacri).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
