Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verbal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
V erbal—V erdandi
618
VerbaT (lat. verbadis, av
ve’rbum, ord), som består av 1.
avser ord; som hör till 1. är
avledd av ett verb; ordagrann,
bokstavlig ; muntlig. — Verb
a’liter, verb a’ tim, verb o’tim,
ordagrant; muntligen.
Verbaladjektiv, se Verb sp.
616.
Verbalinspiration, se
Inspiration sp. 1423.
VerbaTiter, se Verbal.
Verbalnomina,
Verbalsubstantiv, se Verb sp. 616.
Verba’scum, se K u n g s 1 j u s.
Verba’tim, se Verbal.
Verbena’ceae, växtfamilj
(ordn. Tubiflo’rae), med bortåt
800 arter, flertalet i tropikerna.
Flera arter och hybrider av
släktet Verbe’na, de flesta
amerikanska, odlas som ettåriga
blomsterväxter under namnet järnört
1. v e r b e’ n a. De ha täta
blomställningar i rött, blått etc.
Avice’nnia-arter äro i tropikernas
mangroveskogar (jfr
Mangrove-träd) allmänna träd med
and-ningsrötter. Till V. höra även
kyskhetsträdet, teak och Li’ppia
(se V e r b e n a o 1 j a).
Verbenaolja, flyktig olja ur
bladen av Li’ppia citriodo’ra
(fam. V erbena’ceae), ört från
Chile, odlad i Medelhavsländerna.
Har angenäm, om citron
påminnande lukt.
Ve’rbi divi’ni mini’ster (V. D.
M.), ”Guds ords tjänare”, i
lutherska kyrkan beteckning för
präst (jfr d. o. sp. 666).
Verbo’tim, se Verbal.
Vercelli [-tjä’lli], stad i
Pie-monte, n.v. Italien, vid Sesia.
Ärkebiskopssäte. Gotisk katedral.
Bibliotek med dyrbar
handskriftssamling. 32,000 inv. — Efter V.,
forntidens Verce’llae, uppkallas
stundom slaget vid Raudiska
fälten (se d. o.).
Verchneudi’nsk, annan form
för Verhne Udinsk.
Verchoja’nsk, annan form för
Verhojansk.
VercingeTorix, d. 46 f. Kr.,
gallisk hövding, ledare för
upproret mot Caesar i transalpinska
Gallien år 52. Efter en
framgångsrik början blev V. innesluten i
Alesia (i nuv. dep. Cöte-d’Or) och
kapitulerade s. å. Han fördes
fången till Rom och avrättades.
Wer da, ty., ”vem där”, anrop,
varmed i Tyskland (förr även i
Sverige) en militär vaktpost
hejdar en person, som närmar sig.
Verdaguer [-ge’r], Jacinto,
se K atalan ska språket
och litteraturen sp. 680.
Verda’m [fer-], Jacob, f.
1845, d. 1919, holländsk
språkforskare, prof, i nederländska
språket i Amsterdam 1878—91, i
Leiden 1891—1915. V. är främst
känd som utgivare av det
stora ordboksarbetet
Middelneder-landsch woordenboek (l:a häftet
1882; snart fullbordat).
Ve’rdandi. 1. Se Nornor. —
2. Radikal studentförening i
Uppsala, stiftad 1882 i samband
med en av dåv. studenten K.
Staaff anordnad opinionsyttring
för vidgad religionsfrihet. Den
avser att utgöra ett
föreningsband mellan akademiker, som
”omfatta tanke- och
yttrandefrihetens grundsatser samt hysa
intresse för allmänt mänskliga och
samhälleliga frågor”. Främst
genom anordnande av offentliga
diskussionei’ i aktuella sociala och
moraliska spörsmål framträdde
V. som en samlingspunkt för den
framåtgående intellektuella
radikalismen på den moderna
naturvetenskapens, positivismens och
åttiotalslitteraturens tankegrund.
1888 startades den
populärvetenskapliga serien Verdandis små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
