- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XII. Tånge-Ö. Ä. /
677-678

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

677

- Veta—Vete

678

vulkanen ansetts overksam; den
var skogklädd, ocli bebyggelsen
gick upp efter dess sidor. V. hade
sedan enstaka utbrott fram till
1300-t., varefter kom en period av
lugn ända till det våldsamma
utbrottet 1631. Sedan dess har
knappast något decennium förgått
utan utbrott; dessa ha dock
förlorat i intensitet. De senaste
större utbrotten ägde rum 1872
och 1906 och voro av liknande art
som utbrottet 79; särskilt 1906
anställde askregnet stora skador.
— Lavan framväller oftare ur
rämnor på V:s sidor än ur
krateröppningen. V:s höjd, som
oupphörligt ändras genom
utbrotten, har under den tid, exakta
mätningar företagits, varierat
över 300 m. (1906 ändrades den
med 121 m.). Den uppgår f. n. till
c:a 1,200 m.

Veta, socken i östergötl. 1.,
jämte Viby pastorat i Linköpings
stift. 910 inv.

Vete, arter av släktet
Tri’ti-cum (fam. GramTneae), gräs med
vanl. flerblommiga småax i
två-sidiga ax, ett småax vid varje
axled, med plattsidorna vända mot
axfästet. Av vilda svenska arter
är den viktigaste kvickrot
(se d. o.). Odlade vetearter ha
medsols vridna blad på brodden
samt vanl. breda, kupiga
skärmfjäll. Självbefruktning synes hos
dem vara vanlig. Som sädesslag
odlas följande arter: I) med inom
agnarna löst sittande korn: a)
vanligt V., Triticum vulga’re,
b) tjockvete, Triticum
turgi-dum, c) hård- 1. glas ve te,
Triticum du’rum, d) polskt V.,
Triticum polo’nicum, samt II)
med agnarna hårt omslutande
kornen: a) s p e 11, Triticum
spe’lta, liksom alla föreg. med
flerkorniga småax, b) tvåkorn
1. e m m e r v e t e, Triticum dico’c-

Vete. Fr. v. Tvåkorn. — Spelt. — Polskt
vete. — Tjockvete. — Kubbvete. —
Hårdvete. — Två sorters vanligt vete
(borstvete och kavelvete).

cum, med 2-korniga och c) en
-korn, Triticum monoco’ccum,
med 1-korniga småax. Av vanligt
V. och spelt finnas både borstlösa
(”kavelvete”) och borstbärande
sorter (”borstvete”), av de övriga
blott borstbärande. En särskild
sort av vanligt V. är k u b b v e t e,
även betraktad som en egen art,
Triticum compa’ctum. F. ö.
urskiljas alltefter såningstiden
höst- och vårvete, efter
kärnans konsistens hårda, glasiga
och mjuka, mjöliga sorter. De
hårda ha högre halt av gluten och ge
mjöl, som jäser bättre (är
bak-ningsdugligare) än mjöl av mjukt
V.; vid målning blandas vanl. hårt
och mjukt V. I Sverige odlas
jämte gamla lantvetesorter även
förädlade sorter, huvudsaki.
uppdragna vid Svalöv och
Weibulls-holm. — V. har odlats sedan
urminnes tid. Odlat V. anses
härstamma från Orienten. Enkorn har
jämte tvåkorn m. fl. former
påträffats i schweiziska
pålbyggna-der från stenåldern. Enkorn odlas
numera i s. Europas bergstrakter,
särskilt i Spanien, tvåkorn
odlas i Schweiz, s. Tyskland,
Ryss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:24:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/12/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free