Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Vetefly—Vetenskapliga stationer
680
land, Italien, Spanien etc.,
glas-vete i länder med hett och torrt
sommarklimat, särskilt i Spanien,
s. Ryssland och delar av Amerika,
tjockvete spec. i Nordsjöländerna
och Italien, polskt V. i Italien,
Spanien, Abessinien etc., spelt
särskilt i s. Tysklands bergstrakter,
Schweiz och Spanien. Särskilt
sistnämnda art odlades allmänt
under antiken. Vanligt V. odlas i
många sorter i alla delar av
världen med tempererat 1. varmt
klimat. V. är jämte ris det viktigaste
av alla sädesslag. Odling kan äga
rum ända till 69° n. br. (i
Norge) men har större betydelse
först i mera varmtempererade
länder. Om världsproduktionen se
Spannmål. I Sverige har
odlingen och förbrukningen under
senare år starkt ökats, och den
förra upptar c:a 150,000 har (c:a
4 % av åkern), därav höstvete
120,000, huvudsaki. inom
slättbygder s. om Dalälven. Skörden
har under senare år uppgått till
omkr. 300,000 ton; återstoden av
den förbrukade mängden införes.
Förbrukningen brukar utgöra
omkr. 80 kg. per inv. eller f. n.
nära 490,000 ton. — V. odlas bäst
på näringsrik, ler artad jord, helst
efter hel- 1. halvträde (jfr
Träda). V. utgör hos de flesta
civiliserade folk utom de mongoliska
och nordeuropeiska den
huvudsakliga brödsäden. Om vetekli se
tab. till Fodermedel. V.
an-gripes av gulrost, svartrost,
rotdödare, stråknäckare m. fl.
svampar, bland skadeinsekter särskilt
av vetemyggor.
Vetefly, se E u x o a.
Vetemygga, V e t e g al 1
-mygga, se Gallmyggor.
Vetenskap är ur objektiv
synpunkt kunskapernas organisation
till ett systematiskt helt, ur
formell synpunkt forskningens
meto
diska förfaringssätt enl. vissa
grundläggande principer. Betr,
de olika specialvetenskapernas
indelning och systematiska
gruppering ha olika meningar gjort sig
gällande. Man urskiljer: 1)
ra-tioneTla V., som undersöka
relationerna mellan begrepp (formell
logik) och mellan abstrakta
storheter (matematik) samt
förutsättningarna för vår kunskap om
verkligheten (kunskapsteori) ; 2)
empfriska V., som undersöka
företeelserna i den givna
erfaren-hetsvärlden och söka fastställa
sambandet mellan dem. De senare
ha indelats i natur- och
andevetenskaper (ty. Geisteswissenscliaften)
1. natur- och kulturvetenskaper.
Vissa tänkare, ss. Windelband
och Rickert, ha skilt mellan
no-mote’tiska V., som söka uppställa
allmänna lagar, och idiogra’fiska
V., som undersöka singulära
tids-sammanhang och till vilka alla
historiska discipliner höra. Man
har även bland mångfalden av
olika V. urskilt vissa
grundvetenskaper, på vilka de övriga bygga.
Sådana äro exempelvis fysiken,
kemin, biologin, psykologin och
sociologin. Jfr även Exakt. ■—
Åtskilliga författare, ss. II.
Spen-cer, ha vid sidan av
specialvetenskaperna ställt filosofin som
universalvetenskap med uppgift att
förena de förras resultat till en
helhetsbild, medan andra åter
(ny-kantianismen och besläktade
riktningar) identifiera filosofin med
logik och kunskapsteori.
Vetenskapliga stationer.
Biologiska stationer. Om
marinbiologiska stationer se
Oceanogra-f i sp. 1218. Liknande
sötvattens-biologiska finnas även, bl. a. i
Sverige vid Aneboda. Botaniska
försöksstationer äro ofta knutna till
botaniska trädgårdar (jfr
Botanisk trädgård). V. med både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
