Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wienerrött ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Vienne—Vierwaldstättersjön
748
tionalitetsprincipen, som i
Met-ternich hade en oförsonlig
motståndare. I själva verket byggde
W. främst på jämviktsprincipen,
å ena sidan tillämpad mellan
de 4 segrarmakterna inbördes,
vilka till undvikande av
friktioner fingo sina intressesfärer
förlagda på skilda håll (Ryssland i
Polen, Preussen vid Rhen,
Österrike i Italien, England i
kolonierna), å andra sidan med spetsen
riktad mot Frankrike, vars
framtida expansion man sökte stävja
bl. a. genom bildandet av
buffertstaten Nederländerna och det
neutraliserade Schweiz. W: s verk var
avsett som en definitiv nyordning
av Europa till möjliggörande av
en varaktig fred, och dess
fortbestånd skyddades av 1814 års
stormaktsförbund mellan
Österrike, Ryssland, Preussen och
England samt av Heliga alliansen (se
d. o.). På W: s verk och anda
byggde den följande periodens
politiska reaktion, medan å andra
sidan tidens opposition särskilt
från nationell synpunkt riktade
sig mot W:s verk.
Vienne [vjänn], 1.
Vänsterbiflod till Loire, mell. Frankrike,
upprinner på Massif Central. 372
km. — 2. Departement i v.
Frankrike, kring mell. V. 1.
Jordbruk (vete, vin och frukt). 310,000
inv. Huvudstad Poitiers. — 3. Se
Haute-Vienne. — 4. Stad i
dep. Isère, s.ö. Frankrike, vid
Rhöne. Rika romerska
fornläm-ningar, av vilka Augustus’ och
Livias tempel kvarstår i täml. väl
bevarat skick. Den forna
katedralen Saint-Maurice har såväl
romanska som gotiska partier.
25,000 inv. — V., forntidens
Vie’nna, var urspr. de galliska
allobrogernas huvudstad. Till 1791
var V. ärkebiskopssäte. — 5.
Franska namnet på Wien.
Wienska alliansen [vin-], ett
förbund 1725 i Wien mellan
Österrike och Spanien, genom vilket
Spanien trots sin bourbon ska
dynasti avlägsnades från Frankrike.
W. fick stor betydelse, då
Ryssland anslöt sig därtill och
västmakterna som motvikt till W.
bildade Hannoverska alliansen (se
d. o.). I Sverige ivrade
Holsteins-ka partiet för anslutning till W.,
vilken förbereddes genom
Österrikes anslutning 1726 till ett
svensk-ryskt förbund av 1724
men sedermera omintetgjordes av
Horn. W. fortbestod till 1731.
Wiens lagar [vins], se S t r å 1
-ning sp. 131.
Vie’ques [-kes], ö invid Porto
Rico, ingående i territoriet Porto
Rico. 375 kvkm. 10,000 inv.
Vierendelbalk [fi’ren-],
fack-verksbalk, vid vilken förutom
ramstänger finnas vertikaler men ej
diagonaler. Lämpar sig särskilt
för betongkonstruktioner.
Wieringen [vi’ring-], ö i
Zui-derzee (se d. o.), Nederländerna.
24 kvkm. 3,000 inv. — W. var 1918
-—23 tyske exkronprinsen
Wilhelms tillflyktsort.
Wiertz [virts], Antoine
Joseph, f. 1806, d. 1865,
belgisk målare. W. utförde historiska
och religiösa jättemålningar och
bisarra skräckbilder, vittnande
om en sjuklig men suggestivt
gestaltande fantasi. Hans verk
äro till stor del sammanförda i
Musée Wiertz i Bryssel.
Vierwaldstättersjön [-[fi’r-vallt-],-] {+[fi’r-
vallt-],+} ty. Vierwaldstättersee, ”de
fyra skogsorternas
(-kantonernas) sjö”, alpsjö i mell. Schweiz
(se karta till d. o. sp. 279 och ill.
sp. 283—284), mellan kantonerna
Schwyz, Uri, Unterwalden och
Luzern. 437 m. ö. h. 114 kvkm.
Största djup 214 m. Fiskrik.
Ge-nomflytes av Reuss. V., som har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
