Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilhelm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Vilhelm
790
1922). Han har även skrivit
dikter (Släckta fyrar, 1916; Svart
och vitt, 1918; Selene, 1922) och
noveller (Den gamla tallen, 1919;
Svarta noveller, 1924) med motiv
bl. a. ur sjömanslivet samt
skådespel (Kinangozi, uppf. i Sthlm
1924; Ombord, uppf. i Sthlm
1927). W. var 1908—14 gift med
Maria Pavlovna (se Maria sp.
1229 f.) och har med henne sonen
Lennart.
Vilhelm, konung av Belgien, se
Vilhelm, konungar av
Nederländerna 1.
Vilhelm (eng. William),
engelska konungar. 1. V. I
Erövrar en, f. 1027 1. 1028, d. 1087,
hertig av Normandie 1035, konung
av England 1066. Som normandisk
furste utvecklade V. först de
lysande regentegenskaper och de
politiska tendenser — framför
allt länsväsendets inordnande i en
stark förvaltningsorganisation,
byggd på ett fast finansväsen —
vilka han sedan ådagalade i stora
mått i det av honom erövrade
England (se vid. d. o. sp. 1063 f.).
— 2. V. Il R u f u s, f. omkr. 1056,
Wilhelm, hertig av Södermanland.
Vilhelm III av Oranien, Samtida
kopparstick.
d. 1100, son till V. 1, se
England sp. 1064. — 3. V. III, f.
1650, d. 1702, prins av Oranien,
son till nederländske ståthållaren
Vilhelm II och dotterson till Karl
I av England; förmäld med Jakob
II :s av England dotter Maria.
1672 ståthållare i Nederländerna
(se d. o. sp. 709), började V. en
långvarig och energisk kamp mot
Ludvig XIV :s övervälde i Europa.
Han ådagalade härvid militär
förmåga men framför allt en lysande
diplomatisk talang, som kom fullt
till sin rätt, sedan han 1689 valts
till konung i England (se d. o. sp.
1079 f.). Han var själen i
koalitionen mot Ludvig under
Pfalzis-ka kriget och bildade 1701 års
koalition mot Frankrike (se
Spanska
tronföljdskri g e t sp. 1231). I England
befäste V. det fria statsskicket och
fogade sig, ehuru motvilligt, i det
begynnande parlamentariska
styrelsesättet. Han stödde sig på
whigpartiet, som var fientligt mot
huset Stuart och gick med på hans
krigspolitik. Till sina sympatier
var V. främst holländare. — 4.
V. IV, f. 1765, d. 1837, son till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
