Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilhelm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Vilhelm
792
Georg III, konung av
Storbritannien och Irland samt Hannover
1830. V., som fått sjömilitär
utbildning, vann stor popularitet.
Ehuru liberalt betonad, intog han
till tidens reformfrågor en
obeslutsam hållning och medverkade
endast med tvekan till 1832 års
parlamentsreform.
Vilhelm, hertig av Glücksburg
(se d. o.).
Vilhelm (holl. W illem), fem
nederländska ståthållare, bland
vilka märkes V. 1, f. 1533, d. 1584,
1544 prins av Oranien (se d. o.).
V., som utmärkte sig i Karl V: s
och Filip II :s tjänst som
diplomat, blev 1559 spansk ståthållare
i Holland, Zeeland och Utrecht.
Urspr. katolik, övergick V. till
kalvinismen och drevs snart till
opposition mot det spanska
förtrycket i Nederländerna. Efter en
tids landsflykt tog han ledningen
av befrielsekriget 1572. Han
förklarades i akt 1581 och mördades
slutligen av en katolsk fanatiker.
Om V. I—V se i övrigt
Nederländerna sp. 705 ff. och
Vilhelm, engelska konungar 3.
Vilhelm (holl. ’Willem),
konungar av Nederländerna, storhertigar
av Luxemburg. 1. V. I, f. 1772, d.
1843, son till ståthållaren Vilhelm
V. V., som under revolutions- och
Napoleonskrigen kämpade mot
fransmännen och från 1806 var
landsflyktig, utropades 1813 till
konung i Nederländerna, varmed
1815 Belgien (och Luxemburg)
förenades. Han visade en
utpräglad konservatism, och vid den
belgiska krisen 1830 omöjliggjorde
han genom sin oböjlighet en
kompromiss. V. abdikerade 1840. — 2.
V. II, f. 1792, d. 1849, den föreg:s
son och efterträdare. V., som 1830
sökt få en fredlig uppgörelse med
Belgien till stånd, delade f. ö.
faderns konservativa åskådning
och förmåddes först efter 1848 års
orostecken att samtycka till de
mest trängande reformerna. — 3.
V. III, f. 1817, d. 1890, den
föreg:s son och efterträdare. V.
kallade kort efter sin
tronbestig-ning Thorbecke till
ministerpresident och anslöt sig i det följande
till dennes reformprogram.
Vilhelm, konungar av Preussen,
se Vilhelm, tyska kejsare.
Vilhelm (ty. Wilhelm), tyska
kejsare och konungar av Preussen.
1. V. I, f. 1797, d. 1888, son till
Fredrik Vilhelm III. V., som
utbildade sig till framstående militär,
var före sin tronbestigning ytterst
impopulär, då han ansågs ss.
fri-hetsfientlig, och måste vid
revolutionsrörelsen 1848 för en tid bege
sig till England. 1858 övertog han
regeringen i sin broders, Fredrik
Vilhelm IV :s, ställe och besteg
1861 Preussens tron. Hans politik
åsyftade ett orubbligt
hävdande av konungamakten samt
utvecklande av Preussens makt.
Grundförutsättningen härför var
en arméreform, och då ett 1860
framlagt förslag därtill väckte en
häftig opposition, umgicks V. en
tid med abdikationsplaner. Men
situationen räddades genom
Bis-marcks utnämning till
ministerpresident. V. böjde sig
sedermera i allm. för dennes politik,
och hans verk har i hög grad,
undanskymts genom Bismarcks
och Moltkes dominerande
insatser. Med outtröttlig iver och
samvetsgrannhet deltog emellertid
V. i regerings arbetet; särskilt
under den första tiden förekommo
svåra slitningar mellan honom
och Bismarck, men efter hand
blev förhållandet mellan dem allt
hjärtligare. V. förde överbefälet
över tyska armén i Kriget 1866
och i Fransk-tyska kriget 1870—
71. Genom proklamationen i
Ver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
