Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vimmerby—Hultsfreds järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Vin
828
3,500 inv. — W. var från 1300-t.
till 1802 fri riksstad. — 2. W. i m
Tal, stad, belägen nedanför W. 1.
Stiftskyrkan i W. uppfördes i
romansk tid som centralkyrka men
ombyggdes i gotisk stil med
bibehållande av det ursprungliga
väst-partiet 1269—1300 av en i
Frankrike utbildad arkitekt.
Vin, jäst saft av färska
vindruvor (jfr V i n r a n k a).
Druvsaften, musten, utvunnen
genom pressning av de mogna
druvorna, är i regel färglös 1.
gul-aktig och innehåller 15—25 %
druv- och fruktsocker, varierande
mängder vin- och äppelsyra,
äggviteämnen, garvämnen m. m. Vid
jäsningen, som förorsakas av
jästsvampar (se d. o. sp. 365),
vilka finnas på de mogna
druvornas skal, övergår sockret
till större delen i etylalkohol
och kolsyra, varjämte även de
ämnen bildas, som förläna V. dess
bouquet. Samtidigt minskas
halten av syror, bl. a. genom
utfäll-ning av vinsten, som är olöslig i
alkohol. Röda V. framställas av
krossade blå druvor, varvid
skalens färg- och garvämnen lösas av
den vinsyrehaltiga alkoholen. Vita
V. beredas av musten av såväl
gröna som blå druvor, sedan skal
och kärnor avlägsnats. När den
första s. k. huvud jäsningen, som
i regel sker i stora kar och tar en
tid av några dagar till flera
veckor, är fullbordad, avtappas V.
och föres över på fat, i vilka en
långsam ef ter jäsning fortsätter.
V. omfylles, omdrages,
under denna tid flera gånger för
att befrias från bottensats,
druv, varpå det göres blankt
genom tillsats av äggvita 1.
gelatin. För att få V. hållbar are kan
man tillsätta gips, som fäller
äggviteämnena, samt kalium- 1.
kalciumkarbonat och socker, som
minska surheten (ch ap t ali
-s e r i n g, se C h a p t a 1; jfr*
Gallisering). Jäsningen
upphör vid en alkoholhalt av 15—16,
sällan 17—18 volymsprocent. Vid
beredning av söta V. avbrytes
ibland jäsningen, medan större
sockermängder finnas kvar,
genom tillsats av vinsprit (för
starkviner) 1. genom tappning å fat,
fyllda med svaveldioxid (för bl. a.
vita Bordeauxviner). Torra V.
erhållas, om jäsningen får
fortskrida, tills det mesta av sockret
omvandlats. Vid
champagneberedningen fullbordas
huvudjäsningen snabbt, varefter V.
avdrages från druven och får vila till
påföljande år. Sådant V. från
olika vinberg och årsskördar
blandas och tappas på buteljer,
som hermetiskt tillslutas. I dessa
försiggår ef ter jäsningen, som
åstadkommer ett kolsyretryck
av c:a 5 atm. Kolsyran löser
sig i V. och gör detta
musse-rande. Den genom ef ter jäsningen
uppkomna avlagringen (fr.
dé-pöt [-på’]) av i V. olösliga
ämnen avlägsnas, degorgeras
[-sjeTas] (av fr. dégorger,
rensa), varefter flaskorna
påfyllas med en blandning av V. och
socker i olika mängder, alltefter
önskad champagnetyp. Först c:a
2 år efter druvans pressning är
champagnen färdig för
konsumtion. — Lagringen är av stor
vikt för ett V: s kvalitet; före
begagnandet bör det i regel lagras
på butelj någon tid. Trots
noggrant likartad beredning kunna
olika årgångar av ett V. visa
betydande skiljaktigheter i smak
och arom. V: s livslängd
varierar hos såväl olika V. som olika
årgångar. Ett medelgott
Bor-deauxvin behåller sin kvalitet 15
—20 år, ett högre av en god
årgång 30—40 år; särskilt hållbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
