Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Vin
830
äro vintage-ports (se nedan). —
Enl. gällande tulltaxa uppdelas
V. i två huvudgrupper, lätta V.
med en alkoholstyrka t. o. m. 14
yolymsprocent, och starka 1. heta
V. med högre alkoholhalt. —
LÄTTA V. Hit höra främst
Bordeauævinerna [bårdå’-], som
skördas i franska dep. Gironde
och angränsande distrikt samt
utskeppas över Bordeaux. De
uppdelas efter kvalitet i olika
crus [kry] (fr., plur. av cru,
eg. växt). De finare V.,
slotts-1. chåteauvinern a [sjatå’-],
ha namn efter den egendom, där
de vuxit, de enklare, 1 a n t
viner n a, bära ofta namn efter de
kommuner, där de producerats.
S. k. slottstappning
innebär, att V. tappats på buteljer på
växtplatsen,
Bordeauxtapp-ning, att tappningen skett hos
vinhandlare i Bordeaux.
Bor-deauxvinerna äro röda 1. vita.
De röda, vanl. innefattade i
benämningen rödvin (eng.
claret [klæ’rret]), äro som typ
torra och ha, särskilt de yngre
vinerna, en karaktäristiskt
sammandragande smak; alkoholhalt
omkr. 9—10 volymsprocent. De
fyra främsta (”premiers crus”)
äro C h å t e a u Lafite
[sjatå’ lafi’tt], Chåteau
La-tour [-to’r], Chåteau M
arga ux [-gå’], tillhörande
Médoc-vinern a [medå’kk-], samt
Chå-teau Haut-Brion [å
briå’q] från Gravesdistriktet. De
vita Bordeauxvinerna äro sötare
än de röda; i all synnerhet gäller
detta Sauternesvinerna
[såtä’rrn-], bland vilka det
främsta märket är Chåteau
Y q u e m [ikä’m] ; de vita
Gr aves viner n a [gravv-] äro
i regel halvtorra. —
Bourgogne-vinerna [borgå’nnj-], från s. och
ö. sluttningarna av Cöte-d’Or, äro
oftast uppkallade efter
produktionsorten. De röda
Bourgognevi-nerna äro kraftiga och fylliga och
ha livligt röd färg, som vid
lagring övergår något i brunt;
alkoholhalt mellan 12 och 14
volymsprocent. Finare röda V. äro
Roma n é e [-ne’], Richebourg
[risjbo’r], Clos de Vougeot
[klå da vojå’] och
Chamber-tin [sjagbertä’g]. De vita V. äro
vanl. lättare och mildare. Hit
höra främst Montråchet
[måqtrasjä’] samt det något
syrliga Chablis [sjabli’]. — De
tyska V. äro mestadels vita.
De ha en något syrlig smak;
alkoholstyrka mellan 9 och 12
volymsprocent. Den vanligaste
druvsorten är Riesling, som
frambringar de bästa V. Bland tyska
kvalitetsbeteckningar märkas
Auslese [ao’slese] (ty.,
ut-plockning, urval), högklassiga V.
av särskilt utvalda druvor, samt
Spätlese [sjpä’t-] (ty.,
senplockning) , kraftigare, fylligare
och sötare V. av druvor, som nått
en viss övermognad. Beteckningen
Origina’labfüllung
[-appfyllong] (ty.,
originaltappning) utvisar, att V. tappats på
växtplatsen, Crescenz [-[krä’-sjents]-] {+[krä’-
sjents]+} (ty., av lat. cre’scens,
växande), G e w ä c h s [gevä’kks]
1. Wachstum [va’kkstom]
(ty., växt, resp, växtlighet) jämte
ägarens namn, att de tappats i
originaltillstånd, d. v. s.
oblandade och utan sockertillsats. Till
de tyska V. höra bl. a. Rhen- och
Moselviner. — Bland
Rhenviner-na märkas främst
Rheingau-vinerna [ra’jngao-], ss.
Jo-ha’ nnisberger [-bä’rger],
Rü’desheimer [-ha’jmer],
Marco brunner [-bro’nner]
samt det röda A’ s s m an n s
-h ä u s e r [-hå’jser], vid.
Rhen-Hessenvinerna, ss. N i er -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
