Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viña del Mar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Vina del Mar—Vinberg
834
även de särskilt söta, tunga ocli
kraftiga P e’ d r o X i m é n e z
[chime’neth] och mu sk a t e’l 1
(av m u s k a’ t - druvan; goda
muskatviner beredas också i
Italien, Frankrike och på
Madeira) . — Bland övriga starka V.
märkas Li’sbonvinet från
trakterna kring Douros nedre
lopp och Tarragonavinet
[taragå’-] från ö. Spanien,
enklare, portvinsliknande V.;
mål aga [ma’-], ett sött och
fylligt V. från s. Spanien, S a’
-m o s v i n e t, ett sött V. från
Grekland, samt m a r s a’ 1 a, ett
torrt, sherryliknande V. från
Sicilien. — Ve’rmut är ett beskt
men samtidigt sötaktigt och
aromatiskt V., tillsatt med extrakt
av örter (bl. a. malört) och av
brun 1. ljusgul färg. De franska
sorterna äro torrare än de
italienska; alkoholhalten är 14—16
volymsprocent. — Om
fruktvin se d. o., om palmvin se
P a 1 m a e. — V. bör förvaras
liggande i mörk, icke fuktig källare
vid en så konstant temperatur som
möjligt (c:a 12° å 14°). Röda
Bordeaux- och Bourgogneviner
böra vid servering ha en
temperatur av c:a 18° (tempereringen bör
ske mycket långsamt), vita viner
från samma distrikt, liksom
Rhen-och Moselviner, c:a 10° a 12°,
något högre för de finare märkena.
En torr champagne serveras vid
samma temperatur som en vit
bor-deaux, en söt serveras kallare,
dock ej för kall, då den förtäres
vid måltid. Starkvinernas
ser-veringstemperatur bör vara c:a
15°. Röda Bordeaux- och
Bourgogneviner, portviner, sherry och
madeira upphällas helst på karaff,
så att bottensatsen ej medföljer
oeh för att vinets bouquet skall
komma till sin rätt. Till soppor
brukas företrädesvis madeira 1.
sherry, till fisk Rhen- och
Moselviner 1. vit bordeaux 1. bourgogne,
till kötträtter röda Bordeaux- och
Bourgogneviner 1. champagne. Till
ost oeh frukt anses det bästa V.
vara portvin, till söta desserter
torr sherry 1. madeira.
Vinproduktion i vissa länder i 1,000 hl.
(enl. Statistisk årsbok 1928). Arliga
världsproduktionen uppskattas till 150 ä
200 mill. hl.
1925 1926 1927
Algeriet ........ 11,110 7,630 7,290
Argentina ....... 5,280* — —
Bulgarien ........ 1,040 1,230 1,720
Chile ........... 1,970* 3,0902 —
Frankrike ....... 65,040 42,600 50,210
Grekland ......... 1,710 — —
Italien ......... 45,350 37,060 36,360
Jugoslavien ...... 4,100 2,910 —
Portugal ......... 5,760 3,720 7,830
Rumänien ......... 7,580 5,060 7,230
Schweiz ............ 550 460 360
Spanien ......... 24,020 14,170 22,140
Tunis .............. 920 730 610
Tyskland ......... 1,430 890 1,430
Ungern ........... 3,090 1,070 1,950
Österrike .......... 860 460 210
* 1925/26. 2 1926/27.
Arliga vinförbrukningen i liter per
invånare i ett antal europeiska länder
1919—22 (enl. Koller).
Frankrike ....................... 143,2
Italien ......................... 96,6
Spanien ......................... 85,4
Schweiz ......t.................. 52,0
Ungern .......................... 35,6
Österrike ....................... 20,5
Bulgarien ....................... 15,4
Belgien ......................... 7,s
Rumänien ........................ 7,i
Jugoslavien ..................... 7.,
Norge ........................... 3,s
Tyskland ........................ 3,2
Tjecko-Slovakiet ................ 3,2
Storbritannien .................. 1,5
Danmark ......................... 1,»
Nederländerna ................... I>«
Sverige ......................... 0,a
Finland ......................... 0,j
Vina del Mar [vi’nnja], se
V a 1 p a r a i s o.
Vinaigre [vinä’gr], se
Ättika.
Vinberg, socken i Hall. 1.,
jämte Stafsinge pastorat i
Göteborgs stift. 1,555 inv.
27. — L e X. XII. Tr. 3. 7. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
