Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Vin
832
steiner [ni’rsjtaj-],
Lieb-fraumilch [li’pfraomillg] och
det röda Ober-Ingelheimer
[å’ber i’ngelhaj-], samt
Nahe-viner [na’e-] och P f a 1 z v i
-ner [pfallts-] (Haardtviner
[harrt-]). — Moselvinerna [-[må’-sel-]-] {+[må’-
sel-]+} äro lättare än Rhenvinerna,
mycket bouquetrika samt skifta i
grönt. Hit höra egentliga
Moselviner, ss. B e r n c a’ s
-t e 1 e r, samt S a a r - [sar-] och
Ruwerviner [ro’ver-].— Till
de musse’rande V. hör främst
champagne [sjagpa’nnj],
ett lätt V. från landskapet
Champagne i n. Frankrike.
Alkoholhalten växlar mellan 8 och
11 volymsprocent, sockerhalten
mellan en obetydlighet och c:a 8
viktsprocent. De olika slagen
bära vanl. namn efter fabrikanten.
Söthetsgraden anges i
benämningarna sec [säkk] (fr., torr),
demi-sec [domi’] (fr.,
halvtorr) och doux [do] (fr., söt).
Brut [brytt] (fr., rå, oberedd),
betecknar en champagne av vanl.
endast ett års skörd och utan
sockertillsats. Även andra V., såväl
franska som andra, beredas
mus-serande, bl. a. det röda
Ass-mannshäuser (se ovan). Sekt
är benämning på de tyska
mus-serande V. — Bland övriga
lätta V. märkas de franska
Vouvrayvinerna [vovrä’-],
vita, vanl. pärlande V. från
Loireområdet, de italienska röda
och vita V., ss. c h i a n t i
[kia’nnti] och det av Horatius
besjungna f a 1 e’ r n v i n e t, samt
de spanska rioja [-å’cha], och
v i 1 1 a f r a’n c a [vilja-], av
vilka de röda äro av röd
Bor-deauxtyp, de vita av resp.
Graves-och Sauternestyp. Hit hör även det
starkvinerna närstående ungerska
dessertvinet toka’j (tokay). —
STARKA V. Vid dessas beredning
tillsättes vinsprit. Främst märkes
madeira [-de’ra] från ön
Madeira, ett fylligt V. med mild
sötma och högst c:a 20
volymsprocent alkohol. Typer av detta V.
äro malvoasi’r
(malva-s i’ r), mörkt, mycket sött och
fylligt, b o a’ 1 (b u a 1 [bjo’ol]), även
mörkt, fylligt men ej så sött,
ver-delho [-däTljo], ljust och
halvtorrt, samt ser c i al [-thia’11],
ljust och torrt. — Portvinerna,
som beredas av druvor från
Due-ros övre lopp i Portugal och
utskeppas över Oporto, äro
mestadels brunröda men även vita. De
ha en hög naturlig sockerhalt,
äro fylliga och kraftiga; de vita
portvinerna äro mildare.
Alkoholstyrkan är 18—20 volymsprocent.
Portvinerna lagras på fat under
minst 6—8 år och äro i regel
sammansatta av V. av olika
årgångar och egenskaper,
varigenom en viss smak ständigt
bibehålies. Vintage-port
[vi’nn-tidj påt] (eng., av vintage,
vinskörd, årgång, och port, portvin)
är ett specialberett portvin med
större fyllighet och sötma och med
kraftigare färg. Det beredes med
särskild omsorg av ett och
samma års skörd, då denna blivit
särskilt lyckad, lagras endast två
år på fat och får därefter under
en lång följd av år mogna pä
butelj. — Sherryvinerna [sjä’rry-],
som fått sitt namn efter
spanska staden Jerez, äro ljusa (pale)
1. mörka (golden), utjästa V.
Alkoholhalten uppgår vanl. till 18
—20 volymsprocent. Typer äro
fi’no (sp., fin), ljus, lätt och
relativt torr, o 1 o r o s o [-rå’så]
(sp., vällukt ande), mörkare,
sötare och mjukare, a m o n t
illa do [-tilja’dä], torr men
samtidigt fyllig, samt manzanilla
[-thani’llja], ljus, torr och lätt.
I J erezdistrikten framställas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
