- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XII. Tånge-Ö. Ä. /
841-842

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Windau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

841

Windau—Windelband

842

Periodiska V. i olika trakter ha
ofta lokala namn. Frånvaro av V.
kallas vindstilla 1. stiltje.
— V. karaktäriseras genom sin
hastighet och riktning. V: s
hastighet uppmätes i m. per sek.,
i England och Amerika vanl. i
eng. mil per tim., men styrkan
brukar oftare skattas efter någon
jämförelseskala, vanl. Béauforts
vindskala (se d. o.). V:s kraft kan
också anges som vindtryck i
kg. per kvm. på en mot V:s
riktning vinkelrät skiva. Direkt
uppmätning av vindhastighet sker
med vindmätare 1. a n e m o
-meter (se d. o. och
Robin-son, T. R.). V:s riktning
bestämmes av det väderstreck,
från vilket V. blåser, varvid
i de meteorologiska
observationerna 16 riktningar utskiljas
(N, NNO, NO, ONO, O, OSO, SO,
SSO, S, SSV, SV, VSV, V, VNV,
NV, NNV). Vindriktningen på
en plats framgår av
vind-fanans 1.
väderflöjelns ställning och kan
även registreras genom
ane-m o s k o’ p (av grek. a’nemos,
vind, och skopan, se). Vill man
för en ort ange
vindförhållandena under viss tid (mån., år),
sker detta i regel grafiskt,
varvid dock endast de 8 ”större”
vindriktningarna (N, NO, O, SO,
S, SV, V, NV) komma till
uttryck. Från en punkt avsättas
på alla de angivna väderstrecken
längder, vilka göras
proportionella mot antalet vindar av de
olika slagen, med hänsyn tagen
även till deras styrkeförhållanden,
varefter ytterpunkterna
sammanbindas med raka streck. På så sätt
uppkommer en oregelbunden, vanl.
8-sidig figur, ortens v i n d r o s.
Vill man ge uttryck åt den
luftmassa, som med V. under viss
tidrymd passerat en ort samt V:s

Vindros för Östersund 1924.

huvudriktning, beräknas
vind-r e s u 11 a’ n t e n, d. v. s.
resul-tanten av samtliga V. under sagda
tidrymd med hänsyn till riktning
och hastighet. -— V. inverka
omformande på jordytan, såväl på
lösa jordarter som på fast berg
och stenblock, genom v i n d e r o
-sio’n. öärskilt sker detta i
stäpp-och ökentrakter samt vid stränder
av hav och insjöar. Härvid äga
materialtransport och
dynbild-ning rum (se Dyner).
Geologiska lager, som ha anhopats genom
V., kallas e o’ 1 i s k a 1.
lössbildningar (se d. o.) och
kännetecknas av sin sandiga
beskaffenhet samt sin brist på
skiktning och plasticitet. — Jfr S
eg-1 i n g sp. 357.

Wi’ndau [-dao], lett. Ventspils,
stad i Lettland, vid floden W i n
-d a u s utlopp i Östersjön. God, i
allm. isfri hamn. 16,000 inv.

Vindblommor, se P o 11 i n a
-tion.

Vindbrygga, se Vallgrav.

Vindböjtel (ty. Windbeutel, av
Wind, vind, och Beutel, liten säck;
jfr Flöjel), karaktärslös,
opålitlig person,

Wi’ndelband [bannt],
Wilhelm, f. 1848, d. 1915, tysk
filo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:24:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/12/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free