Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Violino primo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Violino primo—Virchow
878
som tillverkades av medlemmar av
familjerna Amati, Guarneri och
Stradivari i Cremona.
Violi’no pri’mo, se P r i m o.
Violkörtel, se H u d k ö r t
-lar.
Violle [-å’ll], Jules, f. 1841,
d. 1923, fransk fysiker, prof, i
Grenoble 1872, i Lyon 1879, i
Paris 1892, utförde arbeten inom
värmeläran och rör.
värmestrålning samt föreslog platinaenheten
(jfr Normalljus).
Viollet-le-Duc
lä’ lø dykkj,
Eugène Emmanuel, f.
1814, d. 1879, fransk arkitekt. V :s
entusiasm för och intima [-förtrogenhet med den medeltida
konsten tog sig uttryck dels i
omfattande konsthistoriska
arbeten (bl. a. Dictionnaire raisonné
de l’a/rchitecture franqaise du
XI :e au XVI :e siècle, 10 dir, 1854
—69), dels i restaureringar av
medeltida kyrkor (bl. a.
Sainte-Chapelle och Notre-Dame i Paris)
och slott (främst Pierrefonds),
vilka blevo av största betydelse
genom de därvid tillämpade
principerna (se Restaurering).
Violonce’ll (ital. violoncello,
dim. av violone, stor fiol,
basfiol), förk. c e’11 o,
stråkinstrument, till form och byggnad likt
violinen men av större
dimensioner (se ill. till
Musikinstrument). De fyra
strängarna äro stämda i C, G, d, a. V.
motsvarar tenorens stämläge; i
stråkkvartetten övertar den dock
basens roll. V. noteras i basklav
1. för högre lägen tenor- och
vio-linklav. V. hålles under spelet
mellan knäna, stödd på en från
instrumentets underdel
utskjutande stav av trä 1. metall.
Spelsättet påminner om violinens, ehuru
greppen äro större.
Violrot, se I r i s. Bot.
Vio’tti, Giovanni B a t
-tista, f. 1753, d. 1824, italiensk
violinist och tonsättare, även
verksam som operaledare, skrev
ett flertal verk, av vilka särskilt
29 violinkonserter alltjämt
användas som studieverk.
Vipa, tofsvipa (se d. o.).
Vipp, v i p p t å g, göling 1. tåg,
varmed inhalning av gods sker
till avsedd plats ombord, under
det godset hänger i en talja 1. i
wiren från ett spel e. d.
Vippa. 1- Se
Blomställning. — 2. Se Stålbåge.
Wfpper, se W u p p e r.
Vira, egendom i Roslags-Kulla
skn, Sthlms 1., med numera
nedlagd bruksrörelse (jfr
Vapen-smide sp. 400). Ingår sedan 1800
i östanå fideikommisskomplex.
Vira. 1. Se Kortspel sp.
1248. — 2. Se P a p p e r sp. 1607.
Vfrak (av ty. Weihrauch, eg.
invigd 1. helgad rök), rökelse (se
d. o.; jfr även B os we 11 i a);
ofta bildligt i bet. smicker o. d.
Virchow [fi’rchå], Rudolf
Ludwig, f. 1821, d. 1902, tysk
an atom och politiker, prof, i
Würzburg 1849, i Berlin 1856. V.
utformade den av Th. Schwann
grundade celläran. Hans
huvudtes var, att varje cell uppstår ur
en annan cell (jfr Cell sp. 1122)
och att cellerna måste betraktas
som vegetativa och funktionella
enheter. Jfr C ellul ar p at
o-1 o g i och Medicin sp. 1440. V.
publicerade även talrika arbeten
inom patologi, antropologi,
arkeologi och etnografi. Han redigerade
Archiv für pathologische
Anato-mie und Pliysiologie (1880—
1902), på sin tid den främsta
medicinska facktidskriften i världen.
Politiskt var V. ss. led. av tyska
riksdagen 1880—93 en av
förgrundsfigurerna inom
framstegspartiet ; särskilt framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
