Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Witte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939 Wittenberg—Vitterhets-, historie- och ant.-akad. 940
W., som namnes första gången
1180, var under senare medeltiden
residens i Sachsen-Wittenberg
(det senare kurfurstendömet
Sachsen). Genom Luthers
framträdande där upplevde W. en
glanstid som reformationens
centrum. Det 1502 grundade
universitetet, som 1815 sammanslogs med
Hålles, var efter Luthers död
medelpunkt för den av Melankton
influerade moderatare riktningen
inom den protestantiska teologin.
Wittenberg, Arvid, f. 1606,
d. 1657, greve, krigare,
riksråd 1651, fältmarskalk 1655. W.
förde under Trettioåriga krigets
senare skede med framgång
befäl under Banér och Torstensson
och hade betydande andel bl. a. i
segrarna vid Wolfenbüttel 1641,
Breitenfeld 1642 och Jankov 1645.
1655 fick W. överbefälet över den
svenska armé, som från Pommern
skulle infalla i Polen, nedslog
snabbt polackernas motstånd och
stod s. å. som segrare i hjärtat av
landet. Han fick därefter befälet
i Warszawa men tvangs 1656 att
kapitulera och avled i fångenskap.
Vitter, urspr. vettig, kunnig,
vis (så ännu på 1700-t.) ; numera
skönlitterär, poetisk. —
Vitterhet, urspr. kunnighet, lärdom,
under 1700-t. beteckning för
humanistisk bildning (motsv. fr.
belles lettres) ; numera endast i
bet. skönlitteratur. —
Vitterlek, eg. detsamma som vitterhet;
numera beteckning för (vanl.
dilettantmässigt) skaldskap.
Vitterfolket (etym. besläktat
med vättar, se d. o.), i norrländsk
folktro motsvarighet till älvorna
(se d. o.), ”de underjordiska”.
Liksom människorna äger V. boskap,
med vilken det flyttar, stundom
under, stundom ovan jord. Ofta
omnämnes spec. ett kvinnligt
sådant väsen, v i t r a n (vittran).
V:s förhållande till människorna
är stundom vänskapligt, men det
är ej sällan farligt (t. ex. för
brudar, odöpta barn och andra för
demoniska inflytelser särskilt
utsatta). I Norge kallas V.
”huldre-folk”, hos lapparna ”uldat”.
Vitterhetens vänner, V. V., ett
i Uppsala 1803—06 verksamt
litterärt samfund, till vilket bl. a.
hörde Livijn, Hammarskjöld och
senare Atterbom.
Vitterhetsakademin, eg.
K o n g 1. svenska v i 11 e r
-hets-academien, ett i Sthlm
av drottning Lovisa Ulrika stiftat
vittert samfund, som ägde bestånd
1753—56 och 1773—82. Som
akademins direktör fungerade (med
undantag för 1773) A. J. v.
Höp-ken, som sekr. under dess första
skede O. v. Dalin. V., vilken helt
hade karaktären av ett
drottningens privata sällskap, utlyste
årliga tävlingar i vältalighet,
historiskt och vittert författarskap
etc.; av dess Handlingar utkommo
5 dir (1755—88). V:s funktioner
övertogos av Vitterhets-,
historie-och antikvitetsakademien, även
kallad V., och Svenska akademien.
Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, K u n g 1. V.,
vanl. kallad
Vitterhetsakademin, stiftad 1786, har till
främsta uppgift att främja
historisk, arkeologisk och numismatisk
forskning samt äger högsta
uppsikten över Sveriges fornminnen.
V., som består av
hedersledamöter, arbetande ledamöter,
utländska ledamöter, svenska och
utländska korrespondenter, står
under ledning av en för ett år vald
preses samt ett
förvaltningsutskott. Dess främste tjänsteman är
sekreteraren, till vilket ämbete
riksantikvarien (se d. o.) är
självskriven. Under V:s överinseende
stå Statens historiska museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
