Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitterhets-nöjen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Vitterhets-nöjen—Vittskövle
942
(se d. o.) med därtill anslutna
samlingar. Förutom statsanslag
disponerar V. över betydande
fonder, varibland märkes den 1927 av
överskott på statens
lotterimedel bildade fonden för humanistisk
forskning. V. utger Handlingar
(sedan 1789; ny serie, den 3:e,
påbörjad 1922), Årsbok (sedan
1926), tidskriften Fornvännen
(sedan 1906) och en serie
monografier. Dess högtidsdag är 20
mars. — V. leder sitt ursprung
från Lovisa Ulrikas
Vitterhetsakademi (se d. o.), vars
vetenskapliga uppgifter Gustav III
1786 tilldelade V., men först
under B. E. Hildebrands (se d. o.)
långvariga sekreterarskap började
den mera aktivt deltaga i
forn-minnesvården (jfr d. o.). V:s
senare utveckling sammanfaller
också till största delen med Statens
historiska museums.
Vitterhets-nöjen, se U t i 1 e
d u 1 c i.
Witting, Rolf, f. 1879,
finländsk oceanograf, 1911 ledare för
de finländska
hydrografisk-biolo-giska undersökningarna, sedan
1918 chef för det då nyinrättade
finländska
havsforskningsinstitu-tet. W: s vetenskapliga arbeten
be-handla huvudsaki.
strömnings-företeelserna i de Finland
omgivande haven, tidvattnet i
Östersjön och Finska viken samt
landhöjningen i östersjöområdet. W.
var 1924—27 riksdagsman och
1924—25
kommunikationsminister i Ingmans ministär.
Vittinge, socken i Västmanl. 1.,
pastorat i Uppsala stift. 2,490 inv.
Vittne, person, som i en
rättegång efter avläggande av särskild
vittnesed 1. undantagsvis
efter annan högtidlig försäkran
avgiver berättelse inför domstolen
om vad han har sig bekant i
målet. Om vittnesjäv se Jäv.
da Vittoria [-tå’ria]
(Victoria), Tomaso
Ludovi-c o, f. omkr. 1540, d. 1608, spansk
tonsättare, benämnd ”den spanske
Palestrina” och i sina
tonsättningar en av de mest betydande
företrädarna för Palestrinastilen.
Vittorio Ve’neto [-tåTiå], stad
i Venetien, n.ö. Italien, vid
Alpernas fot, 18 km. från Piave (se vid.
d. o.). 24,000 inv.
Vittran, se V i 11 e r f o 1 k e t.
Vittring. Geol. Se
Förvitt-r i n g. — Jaktv. 1. Det ämne, som
ger ett villebråd dess
karaktäristiska lukt och på grund av vilket
hunden vid jakt kan spåra viltet.
— 2. Se J a k t sp. 34. — Kem.
V. äger rum, då vattenhaltiga
kristaller i luften förlora sitt vatten
och sönderfalla till pulver.
Wittrock. 1. Veit B r e c h e r
W., f. 1839, d. 1914, botanist,
prof, i Uppsala 1878, prof, och
intendent vid Riksmuseet i Sthlm
1879—1904, från 1879
föreståndare för Bergianska stiftelsen (jfr
d. o.). W. var bl. a. framstående
algforskare. Under hans chefstid
anlades den nya Bergianska
trädgården vid Frescati. — 2.
Georg W., f. 1876, den föreg:s
son, historiker, prof, i Uppsala
1923. W. har givit talrika
bidrag främst till Sveriges
1600-talshistoria, bl. a. Karl X Gustafs
testamente (1908), Karl XI :s
förmyndares finanspolitik (2 bd,
1914—17) och Gustav II Adolf (i
samlingsverket Sveriges historia
till våra dagar, del 6, 1927).
Vittsjö, socken i Kristianst. 1.,
jämte N. Åkarp pastorat i Lunds
stift. 2,485 inv. — Febr. 1612 blev
Gustav II Adolf med en svensk
trupp överraskad av danskarna i
V. på näset mellan Vittsjön och
Pickelsjön, varvid konungen var
nära att drunkna.
Vittskövle. 1. Socken i Kris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
