Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vokalharmoni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Vol-au-vent—Wolf
964
Wclfenbiittel. Mariakyrkan.
fer, järn, blir t. ex. lel),
varigenom det får en om de aprioriska
språken erinrande karaktär. V.
vann från mitten av 1880-t. stor
utbredning men har numera
förlorat nästan all betydelse.
Vol-au-vent [vållåva’g] (fr.,
flykt med vinden), ett slags
pastej av tunn smördeg, som
gräddas utan form och fyllos med
någon stuvning.
Volca’noöarna, jap.
Haha-shima, tre vulkaniska öar s. om
Boninöarna, under vilka de lyda.
Volchov, se V o 1 h o v.
Wo’ldemar, se Holm, Viggo.
Woldema’ras, Augustinas,
f. 1883, litauisk politiker,
journalist och historiker, prof, i Kowno.
W. tog ledande del i den litauiska
statens upprättande och var
Litauens förste ministerpresident
(till 1922). Led. av seimas 1926,
genomförde W. s. å. en närmast
mot den hotande kommunistfaran
riktad statskupp och gjorde sig
efter att ha övertagit
ministerpresident- och
utrikesministerposterna i realiteten till diktator.
Ge
nom sitt krav på Litauens
återfående av Wilna har W.
framdrivit en svårartad polsk-litauisk
kris. Vid frågans behandling
inför N. F. 1927 ställde W. en
uppgörelse i utsikt, men denna har
ännu (juli 1928) ej kommit till
stånd.
Wold-Torne [våll], O 1 u f, f.
1867, d. 1919, norsk målare och
tecknare, studerade för
Zahrt-mann i Köpenhamn, därefter i
Paris och Italien. Sin förnämsta
insats gjorde han på det
dekorativa området genom sina
fantasifulla kompositioner och genom en
omfattande lärarverksamhet.
Wolf. 1. Se v. Wolf f 1. — 2.
Friedrich August W., f.
1759, d. 1824, tysk klassisk
filolog, prof, i Halle 1783, i Berlin
1806. W. är en av de främsta
representanterna för den tyska
nyhumanismen (se d. o.) ; spec.
är han den moderna
Homeros-forskningens grundläggare (se
H o m e r o s sp. 899). — 3.
Hugo W., f. 1860, d. 1903,
österrikisk tonsättare, från 1875
verksam i Wien, där han som kritiker
oförsonligt bekämpade Brahms.
Han drabbades 1897 av
sinnessjukdom. — W. är en
romanskompositör av stora mått, stilistiskt
nära anknytande till Wagner. Av
hans c: a 250 sånger, vilka
präglas av intensiv uttrycksfullhet och
djup inlevelse i dikternas anda,
ingå 211 i fem cyklar (Mörike-,
Eichendorff- och Goethesångerna,
Spanisches Liederbuch och
Italie-nisches Liederbuch). Av W:s
övriga verk märkas den komiska
operan Der Corregidcr (1896),
som rymmer lyriska partier av
stor skönhet, den symfoniska
dikten Penthesilea, Italienische
Sere-nade (för liten orkester 1.
stråkkvartett) och en stråkkvartett. —
4. M a x W., f. 1863, tysk
astro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
