Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wolfe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
967
Wolff—Wolf-Rayetstjärnor
968
prof, i Hohenheim (i
Württem-berg) 1854—94, bidrog verksamt
till lantbrukskemins utveckling
och tillämpning vid jordbruk och
husdjursskötsel. Bland hans
talrika skrifter märkas Praktische
Düngerlehre (1868; Praktisk
gödsellära, s. å.) och Die rationelle
Fütterung der
landwirtschaft-lichen Nutztiere (1874; Läran om
husdjurens rationella utfodring,
1875).
Wolff. 1. Kaspar
Friedrich W., f. 1733, d. 1794, tysk
läkare och anatom, 1766 prof, i
Petersburg. W. är spec. bekant för
sin 1759 framställda
epigenesis-teori (jfr Pref
ormations-teorin). Han gjorde även
viktiga embryologiska samt
växtana-tomiska undersökningar. — 2.
Theodor W., f. 1868, tysk
demokratisk publicist och
politiker, chefredaktör för Berliner
Tageblatt sedan 1907. W. deltog i
bildandet av demokratiska
partiet och har bl. a. utgivit Das
Vor-spiel (1924), en skildring av
världskrigets förhistoria, samt
romaner och skådespel.
Wolf-Ferra’ri, Er manno,
f. 1876, italiensk tonsättare, har
i växlande stilarter skrivit ett
flertal operor, bland vilka märkas
den veristiskt hållna Madonnans
juveler (1911, Sthlm 1913) samt
de i anslutning till den äldre
operabuffan skrivna komiska
operorna Nyfikna fruar (1903, Sthlm
1907) och Susannas hemlighet
(1909, Sthlm 1911). W. har även
skrivit kammarmusik och för
kör, soli och orkester La vita
nuova (med text efter Dante).
Wolff-Me’tternich zur Gracht
[-ni§ tsor], Paul, f. 1853, greve,
tysk diplomat. Ss. ambassadör i
London 1901—12 sökte W. mildra
den tilltagande tysk-engelska
spänningen, som han främst
till
skrev det tyska flottbyggets
enerverande inverkan på den engelska
politiken. W. var 1915—17
ambassadör i Konst antinopel.
Wolffs Telegra’phisches
Bu-reau [byrå’], förk. W. T. B.,
Tysklands största och äldsta
telegrambyrå, grundad 1849 i Berlin
av tidningsägaren B. Wolff.
Vo’lfram, w o 1 f r a m. 1.
Metalliskt grundämne, förekommer
i mineralen scheelit och
volfra-mit. Äldre namn tungsten
(eng. tungsten, fr. tungstène).
Atomtecken W, atomvikt 184,
smältpunkt c:a 3,000°, spec. v.
18,7. V. framställes ur oxiden
genom dennas reduktion med
aluminium. Användes i stål (se d. o.
sp. 187) och i glödlampor
(vol-framlampor). Bland
föreningar märkes den gulfärgade
volframtrioxi’den, WO3,
anhydrid till volframsyra,
vilken är olöslig i syror men löses
i alkalier under bildning av
salter, volframa’ter. Vid
reduktion av trioxiden erhålles v o 1
-framdioxi’d, WO2, som är
mörkbrun. Även en tredje oxid
med blå färg kan bildas. — 2.
Äldre namn på volframit.
Volframi’t,
järnmanganvolfra-mat, (Fe,Mn)W04, kristalliserar
monoklint. Färg brunsvart till
brun, spec. v. 7,1—7,5. Användes
till framställning av färgämnen
och ss. volframmalm.
Wo’lfram v. E’schenbach, f.
omkr. 1170, d. omkr. 1220, tysk
skald. W., som är en av de
yppersta tyska medeltidsskalderna,
skrev lyriska minnesånger och
episka dikter med motiv från de
bretonska romanerna, bl. a.
Parzi-fal (omkr. 1210), vars hjälte
förkroppsligar det tyska humana,
religiöst betonade riddaridealet.
Wolf-Rayetstjärnor [rajä’-],
uppkallade efter de första upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
