Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Volga—Volgatyskarnas republik
970
Volga. Den h. kritstranden vid Uljanovsk.
täckarna, de franska
astronomerna Charles Wolf, f. 1827, d.
1918, och Georges Rayet, f.
1839, d. 1906, karaktäriseras
genom i deras spektra uppträdande
ljusa linjer. W. motsvara klassen
O i Harvardklassifikationen (se
Stjärnor sp. 1602).
VoTga, Europas största flod
och Rysslands huvudflod,
upprinner på Valdai, c:a 200 m. ö. h.
V. genomflyter i sitt översta lopp
flera mindre sjöar och rinner
täml. oansenlig till Tver, där den
vidgar sig och blir farbar för
ångare (3,252 kmj. Vid Rybinsk
gör V. en skarp böjning åt s.ö.
och får alltmer karaktär av en
låglandsflod, till vilken landet
sänker sig i terrasser. Vid
Nisj-nij-Novgorod nå de intill 400 m.
ö. h. belägna V o 1 g a
höjde r n a fram till floden och
böja den mot ö.; därmed börjar
den stora skillnaden mellan den
bergiga h. och den låga, ofta
översvämmade v. stranden. Vid Kasan
vänder V. mot s., till sitt lopp
fortfarande bestämd av
Volgahöj-derna, som den ej lämnar förrän
vid Stalingrad. Där ändrar V.
riktning mot s.ö. och delar sig i
flera flodarmar, som med stort
delta utmynna i Kaspiska havet
vid Astrahan. V. har en oerhörd
betydelse som samfärdsled. Med
sina bifloder bildar den ett
segelbart flodnät på 14,000 km. Genom
kanaler står den i förbindelse med
Svarta havet och N. Ishavet samt,
på tre vägar (bl. a.
Mariakana-len), med Neva och Östersjön.
Dess utlopp i en insjö är dock en
nackdel, likaså dess starkt
växlande vattenstånd, dess
sandbankar samt den långa tid,
varunder den är isbelagd (nedre V.
3—4 mån., övre V. 5 mån. av
året). Sina större bifloder
mottager V. i sitt övre och mell. lopp;
bland dem märkas Oka (med
Moskva) och Kama. Rikt fiske
(stör m. m.) i nedre loppet 3,600
km. 1,460,000 kvkm:s flodområde.
WoTgast, stad i Pommern,
Preussen, vid Peene, mittemot
Usedom. Sjöfart. 7,000 inv. — W.,
som blev stad vid 1200-t:s mitt,
intogs 1630 av svenskarna och var
1648—1814 svensk besittning.
Volgatyskarnas republik,
autonom sovjetrepublik i Nedre
Volgaområdet, Ryssland, kring
Volga. 27,400 kvkm. 570,000 inv.,
därav 64 % tyskar. Officiella
språk tyska och ryska. Huvudstad
Pokrovsk (Kosakenstadt). — V:s
tyska befolkning härstammar till
största delen från kolonister, som
omkr. 1770 slogo sig ned kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
