Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volmarslaget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Volsinii—Volsungasagan
976
nom även Henriks gunst. Han
anklagades 1530 för högförräderi
men avled, innan processen börjat.
Volsi’nii, se O r v i e t o.
Volsker, fornitaliskt folk i s.
Latium, underkuvades pä 300-t.
f. Kr. av romarna. Om V: s språk
se Italiska språk sp. 1662.
Volsteadlagen [våTlsted-],
sammanfattande benämning på
För. Stat:s
spritförbudslagstift-ning, som uppkallats efter
advokaten Andrew Volstead, f.
1860 (av invandrade norska
föräldrar), led. av kongressen 1903—
23 och föredragande i det utskott,
som utarbetade lagförslagen.
Vo’Isungasagan, isländsk
forn-aldarsaga (se d. o.), härrör i sin
bevarade form trol. från slutet
av 1200-t. Den ger en
sammanhängande skildring av
Volsunga-ättens (främst Sigurd
Faf-n e s b a n e s) historia. V. är
vä-sentl. en parafras av en rad
edda-dikter och ett försök att till ett
helt sammanarbeta innehållet i
dessa. Volsungarnas öden äro i
sagan nära förknippade med
gju-kungarnas (se d. o.).
Huvudpunkterna i sagokretsen, sådana de
föreligga i eddadikterna och V.,
äro följande. I. Sigurds
härstamning. Volsungarnas stamfader är
V o 1 s u n g. Hans dotter Signy
gifter sig med S i g g e i r, vilken
bringar alla volsungarna om livet
utom Signys bror Sigmund,
som räddas av systern. Hon får
med Sigmund sonen Sinfjotle,
som växer upp i skogen hos fadern
och sedan tills, med denne dräper
Siggeir. Sinfjotle giftmördas,
Sigmund faller i strid. — II. Sigurds
barndom och drakstrid. Sigurd
är Sigmunds son med H j ö r d i s
och är född efter hans död. Hans
fosterfar är smeden Regin, som
är av dvärgsläkt. Av Odin får
Sigurd hästen G r a n e, fallen
efter Sleipner. Regin eggar
ynglingen att döda Regins till en
drake förvandlade broder F a f
-ner, som ruvar på en oerhörd,
olycksbringande guldskatt
(”Faf-nesskatten”). Sigurd dödar även
Regin, som vill svika honom, och
tar guldet. Han har därefter
binamnet Fafnesbane. — III. Sigurd
och Sigrdrifa. Se
Sigrdrifu-m å 1. — IV. Sigurd och Brynhild.
Sigurd kommer till konung
G j u k e, stamfader för
gjukung-arna, även av oviss anledning
kallade niflungar (ty.
Nibelung-en). Han ingår fostbrödralag med
Gjukes söner Gunnar och
H o g n e samt äktar hans dotter
Gudrun, Gunnar vill vinna
Brynhild, vars borg är
kring-värvd av magiska lågor; då han
själv ej förmår rida genom elden,
växlar han hamn med Sigurd,
varefter denne genomtränger elden
och fäster Brynhild. Sigurd
tillbringar tre nätter i borgen men
lägger varje kväll sitt dragna
svärd mellan sig och Brynhild.
Senare, dä Brynhild blivit
Gunnars maka, uppstår en tvist
mellan henne och Gudrun om deras
mäns företräden, och för att
förödmjuka Brynhild röjer den
senare, att det är Sigurd, som
ridit genom elden och vunnit
henne. På Brynhilds befallning
dräpes Sigurd av den yngste av
gjukungarna, G u 11 o r m, som ej
är Sigurds fosterbroder. Brynhild
tar sitt eget liv. — V.
Gjukungar-nas fall. Gudrun äktar efter
Sigurds död Atle. Denne lockar
till sig Gunnar och Hogne, vilka
grymt dödas. Gudrun hämnas sina
bröder pä Atle genom att slakta
sina barn med denne och ge dem åt
honom att äta, varpå hon mördar
honom. — VI. Jgrmunrekr,
Ham-der och Sorle. Gudrun får i ett
nytt äktenskap dottern Svan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
