Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vågrörelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043 Vågtal—Vålnad 1044
lar brytas vid gränsytan mellan
två media (om brytning hos
ljusvågor se Ljusbrytning).
Vid. uppträder reflexion och
ab-sorption (se dessa ord). Vid
in-terferens mellan två varandra
mötande V. med samma våglängd
bildas stående vågor (se
Svängningsrörelse sp.
557). — V. kunna även utbreda
sig längs gränsytan mellan två
media, t. ex. vatten och luft (jfr
Vågor). I detta fall kallas
områden, där elongationen är
riktad uppåt, v å g b e r g, och
områden, där den är riktad
nedåt, vågdalar. (Uttrycken
användas i överförd mening
stundom vid godtyckliga V.) I st. f.
våglängd användes ofta uttrycket
v å g b r e d d. Vid dessa V. är det
tyngdkraften jämte, spec. vid
små våglängder, ytspänningen,
som åstadkommer V: s
fortplantning. Partiklarna röra sig längs
vertikala cirklar 1. ellipser.
Hastigheten beror på våglängden
samt avståndet till fast botten.
Vågtal, se Term 5.
Vågyta, se Vågrörelse.
Wåhlin. 1. Christian W., f.
1761, d. 1829, teolog, prof, och
domprost i Lund 1814. W., som
var en typisk representant för
upplysningstiden med dess
utilis-tiska inriktning, utgav skrifter i
olika ämnen, bl. a.
lanthushållning. Han har blivit särskilt
bekant genom legendariska
berättelser om hans otroliga matlust och
vällevnad. — 2. Lars Peter W.,
f. 1861, den föreg:s brorsons son,
biblioteksman, docent i klassisk
filologi vid Göteborgs högskola
1891—1913, överbibliotekarie vid
Göteborgs stadsbibliotek 1890—
1927, under vilken tid detta i hög
grad utvecklats. — 3. K a r 1 W.,
f. 1861, den föreg:s kusin,
skriftställare, amanuens vid Mat, mus.
1890. W. har bl. a. utgivit
monografier över Karl Wahlbom
(1901) och Ernst Josephson (2
dir, 1911—12). Han grundade
1892 Ord och Bild, som han sedan
dess redigerat. — 4. Theodor
W., f. 1864, den föreg:s broder,
arkitekt vid Lunds domkyrka
1902. W. har bl. a. restaurerat ett
flertal skånska slott och kyrkor
samt rekonstruerat det medeltida
konsturet i Lunds domkyrka.
Våla. L Se V ä 1 a. — 2. Se
Väster-Våla och
öster-V å 1 a. — 3. Härad i
Västmanlands ö. domsaga, Västmanl. 1.,
omfattande socknarna Huddunge,
Harbo, öster-Våla och Nora.
Våldgästning, se
Gästgi-v e r i sp. 211.
Våldtäkt, våldtagning,
övande av otukt med kvinna mot
hennes vilja. Brottet, företaget med
våld 1. med hjälp av hot, som
inneburit ”trängande fara”, 1. efter
brytande av kvinnans
motståndskraft genom dövande medel,
straffas med straffarbete fr. o. m. 6
t. o. m. 10 år; om kvinnan fått
svår kroppsskada, straffarbete på
livstid 1. i 10 år; om hon av V.
ljutit döden, straffarbete på
livstid. Även försök till V. straffas.
Våle, med en flagga försedd
vakare 1. flytboj, använd bl. a. för
markering över sänkta 1. förlorade
föremål.
Vållande till annans död
genom vårdslöshet, oförsiktighet 1.
försummelse men utan uppsåt
straffas i regel enl. strafflagen
kap. 14 § 9 med böter 1. fängelse i
högst 6 mån. 1., om synnerl. grovt
vållande förelegat, med
straffarbete i högst 2 år. I vissa fall
straffas V. emellertid strängare,
t. ex. då det står i samband med
annat, uppsätligt brott, t. ex. rån.
Vålm, se H ö.
Vålnad (fsv. varpnaper, eg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
