Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vålådalens turiststation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045 Vålådalens turiststation—Vårdträd 1046
vård), urspr. skyddsande, fylgja;
hamn, gast, spöke.
Vålådalens turiststation, se
VästraVålådalen.
Våm, se Idisslar e.
Våmb. 1. V. 1. V o m b, socken i
Malmöh. 1., jämte Veberöd
pastorat i Lunds stift. 435 inv. — 2.
V. 1. V å r f r u h e m, socken i
Skarab. 1., jämte Skövde, öm,
Ryd, Hagelberg och N. Kyrketorp
pastorat i Skara stift. 905 inv. —
Kyrkan (se ill. till Svensk
konst sp. 371), en av de bäst
bevarade romanska kyrkorna i
Sverige och enl. traditionen
Västergötlands äldsta, uppfördes av
kalksten vid 1000-t:s mitt, tornet
något senare.
Våmbsjön, insjö i Skåne, s. om
Ringsjön, avflyter genom
Löddeån (Kävlingeån). 12 kvkm.
Våmhus, socken i Kopparb. L,
pastorat i Västerås stift. 1,600 inv.
Vån (etym. besläktat med
vänta), ålderdomligt uttryck för
förhoppning, utsikt.
Vånevik, ort i Döderhults skn,
Kalmar 1., vid Kalmarsund.
Sten-huggerier. C:a 250 inv.
Vång, fält, gärde.
Vånga. 1. Socken i Kristianst.
1., jämte Oppmanna pastorat i
Lunds stift. 1,775 inv. — 2.
Socken i östergötl. L, pastorat i
Linköpings stift. 2,410 inv. — 3. Se
Norra Vånga och Södra
V å n g a. — 4. Kontrakt i Skara
stift, omfattande pastoraten N.
Vånga, Edsvära och Kvänum;
Vilske-Kleva, Ullene och Bjurum;
Gökhem, Marka och Sörby;
Flo-by, Göteve, Trävattna och
Hällestad; Larv, Längjum, Tråvad och
S. Lundby; Bitterna,
Laske-Vedum och Eling; Essunga,
Lek-åsa, Barne-Åsaka, Fäglum och
Kyrkås.
Vårarv, se Cerastium.
V årbrodd, se
Anthoxan-t h u m.
Vårbruk, se Jordbruk.
Vårby, villasamhälle i
Huddinge skn, Sthlms 1., s.v. om
Sthlm, vid Mälaren.
Vårdbundet träd, ett träd, vars
stam företer en större naturlig 1.
anbragt öppning, som enl.
gammal folktro har övernaturliga
egenskaper. Ett av engelska
sjukan (”skärvan”, ”ältan”)
angripet barn tros näml, kunna bli
botat genom att man ”drager” 1.
”smöjer” det genom en dylik
öppning. Även förekommer, att
självvuxna ringar av trä (t. ex.
rotklykor, som vuxit samman
nedtill) upptagas och begagnas för
samma och liknande syften.
Dylika ringar kallas även ”ältträ”.
Vårdinge, socken i Sthlms L,
pastorat i Strängnäs stift. 1,765
inv.
Vårdkas(e) (av fsv. kasi, hop,
hög), till signaleld avsedd stapel
av ved, ris o. d.; även själva
signalelden. V. brukades fordom
vid vårdhållningen (se B y a ■
vård). Även benämning på
våreldar (se Vårriter).
Vårdnäs, socken i östergötl. L,
pastorat i Linköpings stift. 1,955
inv.
Vårdsberg, socken i östergötl.
1., jämte Landeryd pastorat i
Linköpings stift. 830 inv. — Kyrkan
uppfördes på 1100-t. som
rundkyrka. Vid 1200-t:s slut ersattes
det halvrunda koret av en
kors-kyrka; på 1700-t. uppfördes
väst-tornet. Se ill sp. 1047.
Vårdtecken (folketym.
ombildning av äldre vårtecken, av mlty.
wårzeichen, kännemärke),
sinne-bildligt kännetecken, konkret
symbol, spec. ss. bekräftelse på en
handling, ett förbund etc. (t. ex.
vigselringen).
Vårdträd, se Trädkult,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
