Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väderlekslära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Väderljus—Väg
1060
allmänheten till tjänst med
upplysningar i denna fråga samt
utfärdar stormvarningar (se d. o.).
Väderljus, detsamma som
elms-eld.
Vädermånar, b i m å n a r, med
bisolarna analoga halofenomen.
Vädersegel,
ventilationsanordning å fartyg, uppsatt över
luckor 1. nedgångsöppningar och
bestående av en segeldukstrumma,
som upptill har två vindfångande
flikar, vingar, vilka hållas
utspända medelst brassar.
Väderslukning, se K r u b
b-b i t n i n g.
Vädersolar, detsamma som
bisolar (se Halofenomen).
Vädersolstavlan, en i
Storkyrkan förvarad, 1535 utförd
oljemålning, som, eg. tillkommen för
att föreviga ett celest fenomen,
utgör den första autentiska
Stockholmsbilden.
Väderspänning, se M e t e o
-r i s m. Jfr Väder.
Väderstad, socken i östergötl.
1., pastorat i Linköpings stift.
1,295 inv.
Väder stad—Skänninge—
Bränninge järnväg (V. S. B. J.),
43,4 km. lång järnväg, som i
Väderstad ansluter till Mjölby—
Hästholmens järnväg, i
Bränninge till Mellersta Östergötlands
järnvägar. Spårvidd 0,891 m.
öppnad för trafik 1913. Äg. V:s a. b.
Trafikeras av Statens järnvägar.
Väderstreck. De fyra k a r
dina’Istreck en äro norr, öster,
söder och väster (N, O, S och W).
Mellan dessa inskjutas nordost,
sydost, sydväst och nordväst (NO,
SO, SW och NW), mellan dessa
nordnordost, ostnordost o. s. v.
(NNO, ONO) och mellan dessa
nord till ost, nordost till nord
o. s. v. (NtO, NOtN). Jfr
Kompass sp. 1063. För större
noggrannhet anges azimut i vanliga
vinkelenheter. Inom meteorologin
användas 16 1., vid mindre
noggrannhet, 8 V. Greker, romare och
kineser räknade urspr. 12 V.
Väderön, se Hallands
Väder ö.
Väderöarna, ögrupp i
Kattegatt, Kville skn, Göteb. 1., med
fyrtorn och lotsstation.
Vädja, se Vad.
Vädla, V e d 1 a, fordom by
inom Sthlms nuv. område, å yttre
Östermalm. Vid V. tillbakaslog
Sten Sture d. y. danskarnas
angrepp mot Sthlm 1517.
Vädur. Zool. Se
Fårsläktet sp. 832. — Mek. Se
Hydrauliska väduren.
Väduren (lat. A’ries),
stjärnbild på n. hemisfären. Se även
Djurkretsen.
Väft, se V ä v n i n g. —
Väft-trassel, väftavfall; ylletrassel
bearbetas ofta ånyo till garn (se
K o n s t u 11), bomullstrassel
användes mycket för putsning av
maskiner.
Väg. Mek. Längden av den
bana, en kropp tillryggalagt
mellan två punkter. — Tekn. I
terrängen mellan olika orter banad
trafikled, avsedd för såväl
gångsom körtrafik, varvid fordonen
ej äro bundna till ett bestämt
spår. — I det svenska
språkbruket förekomma olika
benämningar å V., ss. kungsvägar,
allmänna vägar,
härads-och sockenvägar,
bygdevägar, ödebygdsvägar
o. s. v., varvid huvudsaki.
vägbred-den varit indelningsgrunden. Så
är t. ex. de allmänna vägarnas
bredd omkr. 6,0 m., bygdevägarnas
3,6 och ödebygdsvägarnas 2,5 m.
I förslag till ny väglag har ny
klassificeringsgrund föreslagits,
varvid förutom till V: s bredd,
p r o f i’ 1 och planläge
hänsyn även tagits till V:s
bä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
