Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänstervridande ämnen ... - Väring - Väringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Värdepapper—Väringar
1084
Värdepapper, alla handlingar,
som äro bärare av 1. utgöra bevis
för rätt till penningar 1.
värdeföremål, särskilt obligationer,
aktier o. d., som äro föremål för
börsaffärer och kursnoteringar.
Värdeproduktivitet,
förhållandet mellan använda
produktionsmedel och dessas avkastning,
under förutsättning att båda mätas
med värdemåttstock, i pris, och
icke i fysiska kvantiteter.
Värderingsinstrument,
handling, som upprättats över
värdering av t. ex. kvarlåtenskap 1.
utmätt egendom.
Värdestegringsskatt, se
Oförtjänt
värdestegring.
Värdi’, av värderingsman åsatt
värde, värderingspris.
Värdväxlande, se
Rostsvampar sp. 1364.
Värdväxt, se P a r a s i t 1.
Värend (trol. av runsvenska
uer, man, och avledningsändelsen
-und, som betecknar ”rikedom
på”). 1. Gammal benämning på
en del av s. Småland,
motsvarande nuv. Kronob. 1. utom
Sun-nerbo hd. Området bildade i äldsta
tid ett av ”smålanden”, och dess
befolkning, under äldre medeltid
kallad v i r d a r, var i etnologiskt
avseende i mycket egenartad.
Vir-dar bodde även i Blekinge och n.ö.
Skåne men miste här tidigt sin
särprägel, trol. främst på grund
av den politiska samhörigheten
med Danmark. Ett nära samband
bestod dock länge och kom till
uttryck bl. a. i upprepade
”bondefreder”. I V. ha intill senaste tid
bevarats egenartade folkseder,
rättsbruk och traditioner. Särskilt
märklig var kvinnans
jämställdhet med mannen; bl. a. hade
hon sedan urminnes tid samma
arvsrätt som denne. Den
praktfulla kvinnodräkten bestod bl. a.
av s. k. ”sköldmökjortel” och
”fälttecken”, d. v. s. bälte kring
midjan. En legendarisk förklaring
till dessa företeelser föreligger i
sägnen om Blenda (se d. o.). Inom
forskningen har den lika
arvsrätten kombinerats med en
hypotes om virdarnas härstamning
från herulerna (se d. o.). Jfr
Hyltén-Cavallius. — 2.
Se Mellersta Värends
domsaga, Västra
Värends domsaga och östra
Värends domsaga.
Väring, socken i Skarab. 1.,
jämte Locketorp pastorat i Skara
stift. 1,100 inv.
Vä’ringar, v a r j a’ g e r, v a r
-ä’ g e r (fisl. væringjar, trol. av
vär, ed; i så fall möjl. ”de, som
åtnjuta edfäst trygghet”, d. v. s.
de till inbördes skydd
sammanslutna ), benämning på de svenska
vikingarna i Ryssland och
Orienten och deras ättlingar. Om ryska
rikets grundläggning genom
svenskar se Ryssland sp. 1562 f.
Under tiden för Gårdarikes
blomstring, 900- och 1000-t.,
fortgick en betydande invandring av
svenskar, och deras makt
upprätthölls genom en starkt krigisk
organisation, med vilken termen V.
sammanhänger. V. underhöllo
även en livlig orienthandel och
företogo upprepade vikingatåg
mot Konstantinopel, som de
emellertid aldrig lyckades intaga.
Åtminstone från mitten av 900-t.
trädde V. även ss. krigare i
östromerske kejsarens tjänst och
bildade med tiden en kejserlig
livvakt, väringalidet. I
denna kår funnos även andra
skandinaver, bl. a. islänningar, efter
1066 även angelsachsare. Sedan
V. i Ryssland slaviserats under
1000-t., upphörde småningom
såväl de ryska som de
östromerska väringaorganisationerna. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
