Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Världskri get (Krigsförklaringarna)
1098
det 26 april 1915 i London slöt
ett förbundsfördrag, innehållande
många rika löften om belöning
för en kamp mot
centralmakterna. 23 maj förklarade det krig
mot Österrike-Ungern. Italien
anslöt sig liksom även Japan till
det av Storbritannien, Frankrike
och Ryssland ingångna
London-fördraget 5 sept. 1914, som
förbjöd någon av kontrahenterna
att ingå separatfred. Bulgarien
hade visat starkt intresse för det
serbiska Makedonien. För
centralmakterna blev det, i synnerhet
sedan förhoppningarna om
Rumäniens hjälp grusats, ett vitalt
intresse att över Bulgarien få
tillgång till direkt landförbindelse
med Turkiet. Trots stora löften
från de allierades sida valde
Bulgarien, påverkat av
centralmakternas dittillsvarande stora
militära framgångar, att ställa sig
på de senares sida. Efter ett
ultimatum från Ryssland 4 okt.
förklarade Bulgarien 14 okt. Serbien
krig, varefter det fick mottaga
krigsförklaringar från de fyra
allierade stormakterna. —
Portugal lät under engelsk
påtryckning beslagtaga några i
portugisiska hamnar internerade
fartyg, vilket föranledde Tyskland
att 9 mars 1916 förklara krig.
I Rumänien hade efter konung
Karls död en ententevänlig
stämning under Bratianus ledning
blivit allt starkare och ledde
27 aug. 1916 till krigsförklaring
mot Österrike-Ungern, vars av
rumäner befolkade delar av
Sieben-bürgen utövade stark
dragningskraft. — V. kom redan i sitt
första skede att svårt skada de
neutralas intressen, i det att
särskilt deras möjligheter till fri
handel och sjöfart kringskuros.
Särskilt För. Stat, sökte i början
hävda de neutralas rättigheter
gent emot båda de krigförande
parterna, men det dröjde ej länge,
förrän en fientlig sinnesstämning
och partiskhet mot Tyskland
kunde iakttagas. Detta lands
hänsynslösa tillvägagångssätt
framkallade en stark
krigsstämning (se Wilson sp. 820), och
när det oinskränkta U-båtskriget
31 jan. 1917 av Tyskland
proklamerades, beslöt president Wilson
att 6 april avge För. States
krigsförklaring. Den åtföljdes av
en serie utomeuropeiska mindre
staters brytning med
centralmakterna (se tab. sp. 1087—88).
Även en europeisk stat inträdde
1917 i de allierades led.
Bulgariens anfall 1915 hade föranlett
serbiska regeringen att
åberopande ett tidigare alliansfördrag
påkalla Greklands hjälp. Denna
hade avvisats 13 okt., sedan
konseljpresidenten Venizelos kort
förut avlägsnats av den för
neutraliteten kämpande konung
Konstantin (se Grekland sp.
1545 f.). Konstantin måste
emellertid småningom vika för en ny,
av Venizelos ledd regim, som
prisgav neutraliteten och i slutet
av juni 1917 bröt med
centralmakterna.
KRIGET TILL LANDS.
Uppmarschen. Mellan
Tyskland och Österrike-Ungern
fanns vid krigsutbrottet endast
en allmän överenskommelse, att
medan Tyskland i första hand
skulle söka besegra Frankrike,
Österrike-Ungern jämte mindre
tyska stridskrafter skulle
upptaga den första ryska stöten.
Operationerna skulle dock även
på östfronten föras anfallsvis,
i hopp om att det skulle taga
avsevärd tid för Ryssland att
få samtliga sina krafter samlade.
Österrike-Ungern hade redan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
