Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Världskriget (Luftkriget)
1124
därför en avgörande framgång för
Diaz, varför Österrike-Ungern
måste ingå på ett stillestånd 3
nov., förbindande sig bl. a. att
demobilisera krigsmakten, utlämna
huvuddelen av flottan och ställa
landet till förfogande för
operationer mot Tyskland. — Hösten
1918 kunde engelsmännen
återupptaga offensiva operationer mot
Turkiet. Genom Allenbys seger i
sept. n. om Jerusalem blev den
turkiska Palestinahären mycket
illa åtgången. Allenby besatte i
okt. huvuddelen av Syrien (se
Palestina sp. 1541).
Samtidigt tillintetgjorde Marshall den
turkiska armén i Mesopotamien
och öppnade vägen till Mosul.
Inför Milnes frammarsch med
en brittisk-fransk-grekisk armé
från Salonikifronten mot
Kon-stantinopel såg sig Turkiet
slutligen tvunget att underteckna
stilleståndsfördrag i Mudros 30
okt. — I Frankrike inleddes det
sista stora offensivskedet 26 sept.
Den tyska fronten blev nu hårt
pressad av amerikaner och
fransmän rfiellan Ver dun och Reims, av
franska krafter n.v. om Reims
samt i anslutning därtill av
brittiska krafter upp till trakten av
Armentières. Slutligen gingo
belgiska, franska och engelska
trupper under konung Albert till
anfall s. om Dixmuiden. Tyskarna
måste successivt draga sig
tillbaka under svåra förluster, och
sedan efter en kortare paus Foch
på nytt igångsatt anfallen i slutet
av okt., anbefallde Hindenburg
allmänt återtåg till linjen
Ant-werpen — Charleroi—Sedan—n.
om Verdun. Härunder avslutades
11 nov. ett vapenstillestånd
mellan Tyskland och de allierade (se
vid. sp. 1159). — Luftkriget.
Flygvapnen kommo till
användning icke blott ss. direkta
hjälp
medel till arméerna och flottorna
utan även ss. ett självständigt
vapen för utförande av anfall
långt bakom fronterna mot
viktiga städer, industricentra,
U-båtsbaser, depåer m. m.
Betydelsen härav var dock ännu ganska
begränsad. För dessa luftanfall
använde Tyskland inledningsvis
luftskepp (se d. o. sp. 825), på
västfronten (bl. a. 4 anfall mot
Paris), mot England (bl. a. 10
anfall mot London) samt mot
Ryssland. Under 1917 upphörde
luftskeppens användning för
dylika anfall, vilka fortsattes med
flygmaskiner. Sålunda utfördes
mot Paris 46 luftanfall och mot
London 32, orsakande relativt
stora skador och förluster och
besvarade av ss. repressalier utförda
luftanfall från de allierades sida.
Huru utvecklingen undergick en
kraftig stegring, visar exempelvis
nedanstående tabell över
luftanfall mot tyska ”hemorten”:
Är Anfall Flygplan Bomber
1914 — 14 33
1916 96 462 1,817
19181 ........... 353 2,319 7,717
1 10 månader.
1914 hade flygvapnen i de olika
länderna en mycket ringa
omfattning (se Luftvapen).
Förbrukningen blev mycket stor.
Nytillverkning av flygplan var
därför 1918 i Tyskland planlagd
till 2,000 per månad, hösten s. å.
tillverkades månatligen 2,000—
3,000 i såväl Frankrike som
England. — Kolonialkriget.
På grund av sin underlägsenhet
till sjöss var Tyskland i stort sett
ur stånd att upprätthålla
förbindelserna med sitt kolonialvälde.
Det av Tyskland i Kina
arrenderade Kiao-chou-området intogs
1914 av Japan, sedan Tsingtao
utstått en 10 veckors belägring.
S. å. besatte Japan utan
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
