Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169 Världskriget (Frederna i Neuilly, Trianon och Sèvres) 1170
Österrike att erkänna sitt ansvar
för de allierades förluster och
skador genom kriget och erlägga
skadestånd. Hela handelsflottan
och fiskeflottan till havs samt 20
% av flodflottan skulle
överlämnas. Till Jugoslavien och
Rumänien skulle utlämnas en
specificerad kreatursstock. Österrikes
statsskuld före kriget skulle
pro-portionerligt uppdelas å
succes-sionsstaterna. Österrike förbjöds
att ingå förening med Tyskland,
utan att samtycke därtill
erhållits av N. F:s råd.
Försvarskraf-terna begränsades starkt (se
Österrike. Försvarsväsen).
Ang. utlämning av
”krigsförbrytare” gåvos liknande
bestämmelser som i fredsfördraget med
Tyskland. — Freden i
Neuilly. Till bulgariska
delegerade överlämnades fredsförslag
19 sept. 1919. Efter bulgariska
motförslag såg sig Clemenceau
föranlåten att förelägga
bulgarerna ett ultimatum att inom tio
dagar antaga 1. förkasta förslaget.
27 nov. undertecknades traktaten
av å ena sidan Bulgarien, å den
andra de allierade
principalmakterna samt Belgien, Grekland,
Hidjaz, Jugoslavien, Kina, Kuba,
Polen, Portugal, Rumänien, Siarn
och Tjecko-Slovakiet. Bulgarien
avträdde till Jugoslavien staden
Strumica med område, och till de
allierade stormakterna gjordes
vissa andra landavträdelser, bl. a.
ett kustområde vid Egeiska havet
vid Dedeagatj. Bulgarien ålades
betala ett fixerat
skadeståndsbe-lopp å 2,2 5 milliarder guldfrancs
att erläggas inom 37 år. Bulgarien
skulle vidare i ersättning för
förstörda områden åt Grekland,
Rumänien och Jugoslavien utlämna
en kreatursstock, därjämte under
vissa år till Jugoslavien leverera
en kolkvantitet, Försvarskrafter-
na begränsades starkt. —
Freden i Trianon. Efter
dröjsmål på grund av inre oroligheter i
Ungern överlämnades 15 jan. 1920
fredsförslag till dess delegerade.
De allierade förhandlade genom
sina ambassadörer i Paris
(”am-bassadörsrådet”). Fredsfördraget
undertecknades 4 juni 1920 av å
ena sidan Ungern, å andra sidan
samma allierade och associerade
makter, som undertecknat freden
med Österrike. Ungern måste
avträda vidsträckta områden i n. till
Tjecko-Slovakiet och i s.ö. till
Rumänien, nämligen
Siebenbür-gen, ö. delen av Banatet m. m.,
samt i s.v. till Jugoslavien,
nämligen Kroatien, Slavonien och v.
delen av Banatet. Till Österrike
skulle det villkorligt avträda
Burgenland (se d. o.). Ungern ålades
att betala ett skadestånd, som
senare skulle fixeras. Alla
handelsfartyg och en kreatursstock skulle
överlämnas. Ungern förpliktades
övertaga en del av den forna
dubbelmonarkins statsskuld. Armén
reducerades. — Freden i S è v
-res. Det dröjde avsevärt länge,
innan freden med Turkiet kom
till stånd. Tvekan rådde om
Konstantinopels framtid och om
mandaten av icke-turkiska
områden i det turkiska riket. På
Londonkonferensen 1920 bestämdes
visserligen, att Konst antinopel
skulle fortfarande förbli
huvudstad, men kort därefter
ockuperades staden av de allierades
trupper. På konferensen i San
Remo (se d. o.) erhöll Frankrike
mandat över Kilikien, Syrien och
Libanon samt Storbritannien över
Palestina och Mesopotamien. 11
maj överlämnades fredsförslaget
till den turkiska
fredsdelegatio-nen. Det framkallade häftig
förbittring bland turkiska
nationalister, och de allierade ansågo
nöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
